Jag älskar utmaningar. Både fysiska och psykiska.

I skolan tyckte jag bäst om matematik. I våran mattebok fanns det tre kategorier av problem i varje kapitel. Ca 50 st A-tal som var grundläggande, 20 st B-tal som var mer avancerade och ett C-tal som var svårast. Jag räknade bara C-talen. Om det så tog mig tre lektioner att lösa ett tal så vägrade jag att ge mig innan jag löste det.

Min förälskelse för fysiska utmaningar är inget jag försöker dölja. Jag har personliga rekord överallt och tar hela tiden nya tider på banor, backar, stigar m.m. Likadant försöker jag alltid att göra fler chins, benböj och handstående armhävningar.

Med mina utmaningar kan jag förena fysisk utmaning med psykisk belastning. Jag kan inte säga var i kroppen det är jobbigast att genomföra en klassiker på 20 timmar. I hjärnan eller benen? Det är faktiskt båda. Men hjärnan styr benen. Så länge jag tänker att det går lätt, njuter av att skatorna är vackra och att stigarna är mjuka kan jag i princip springa hur snabbt och långt som helst. Men när hjärnan säger ifrån kollapsar allt. Ju bättre fysik jag har, desto lättare är det att behålla mina positiva tankar.

2010 - En Svensk Klassiker under 20 h, Superklassikern

2011 - Genom Sverige på längdskidor, Ski of Sweden

2012 - Genom Sverige på cykel under 100 h, Sverigeloppet