Kan jag springa?

Det har varit lite tveksamt ifall löpträning varit möjligt under de senaste veckorna. Men under förra veckan verkade det vara okej. Jag fick klartecken från min sjukgymnast och var även iväg för diagnostiskt ultraljud som gav mig samma svar.

På måndag eller tisdag publicerar jag en ny vlogg igen. Då blir det film från Mallorca istället för Sverige.

Säsongsavslutning utan säsongsstart

I år är inget bra år. Jag var väldigt bra i våras. Men sedan skadade jag mig. Istället för att få ett ”genombrottsår” får jag ett helt år utan tävlingar. Min skada är liten men enveten. Det är så det brukar vara att ha plantar fasciit. Jag hade hellre brutit lårbenet. Då hade jag haft en tydlig skada och en tydlig förväntad läketid.

Jag har börjat vlogga på svenska nu också. Vloggarna kommer att dyka upp här på bloggen men också på Youtube. Detta var vlog #1.

andreas-drone1

 

 

Så cyklar du snabbt i Kalmar Ironman

Förra året (2015) hade jag snabbast cykeltid i Kalmar Ironman. Min snitthastighet landade på 41km/h vilket gav mig 4:25h över den 182km långa banan. Jag var egentligen inte särskilt väl förberedd rent fysiskt för att cykla snabbt över en IM-cykling. Däremot var jag taktisk och fördelade mina krafter väl.

Här har jag skrivit ner lite tips, steg för steg:

Materialval
Det som är viktigast i materialet är troligtvis hjulen. Ha inte högre hjul än du kan hantera. Tänk också på att det antagligen blåser mer på Ölandsbron och på Öland än vad det gör i Kalmar på morgonen/dagen innan. Viktigt är att du inte ska behöva hålla i bromshandtagen i onödan utan att du kan sitta i aero-ställning i princip hela vägen. Du förlorar mycket mer på att sitta upp, med händerna på bromshandtagen, än du gör på att ha lite lägre profil på dina hjul.

Asfalten är övervägande bra. Jag hade 8,0 bar i mitt framdäck och 8,2 bar i mitt bakdäck. Min vikt för dagen var ca 75kg.

ironman-kalmar-2015-3

Fötterna i skorna
Vänta med att få i fötterna i skorna tills efter rondellen. Efter rondellen kommer en lång lättåkt raksträcka. Trampa upp farten och få i fötterna i båda skorna. Det hinner du i god tid innan de börjar gå uppför vid bron.
Du bör ha fått i skorna i så pass god tid innan bron att du i backen till bron kan inta din första energi. Det är viktigt att börja med energiintaget så snabbt som möjligt. Tänk så här: Först fart, sen skor, därefter energi.

Bron till Öland
Nästan direkt under cyklingen kommer man till Ölandsbron. Här kommer det troligtvis att blåsa rejält från något håll. Spänn dig inte hårt. Var följsam i vinden och låt den flytta på dig något ifall det kommer en kastvind. Du tappar mycket på att spänna dig och streta emot. Då ökar även risken för att du vurpar. Det är ofta ens motreaktion på en kastvind som orsakar en vurpa, inte själva kastvinden.
Hetsa inte upp dig över hastigheten. Försök hitta en bra känsla. Du kan cykla hårdare här än du tänkt. Men slappna av när du kommit ut på vägen som går söderut på Öland.

I mot och sidvinden
Förutom att du bör försöka vara avslappnad i vinden bör du också göra dig lång. Oavsett om vinden kommer framifrån eller från sidan är det bättre att du gör dig lång, låg och aero än kort, kraftfull och vindkänslig. I de partier som bjuder på mycket vind kan du vinna mycket på att flytta fram armbågarna, flytta bak rumpan och försöka komma närmre ramen med bröstet. På så vis sparar du dig själv väldigt mycket motstånd. Detta måste du träna på hemma innan loppet. Det är en stor fördel ifall du har en effektmätare. Se då till att du kan hitta en sådan position där du inte tappar mer än ca 20% i kraft.

I medvinden
När det blåser medvind är det ett bra tillfälle att sträcka på sig, sätta sig mer bekvämt och inta mer energi. Du bör försöka inta din energi när du har så lite motstånd från vinden som möjligt. Jag tajmar alltid in uppförsbackar, medvindspartier, fartsänkningar mot kurvor och liknande för att inta energi utan att slösa för mycket energi.
Om du är skicklig på att dricka i farten kostar det dig 0,5s. Ifall du är normalskicklig kostar det 1s. Men om du är mindre skicklig kostar det 2-3s. Det låter lite. Men om du dricker var 10e minut och cyklar på 5h så kan du spara mellan 30-90s på att tajma det bra.

Canyon Speedmax CF Andreas Lindén

 

Början av Öland
När du kommer ut på vägen som går söderut på Öland bör du försöka hitta en rytm. Hitta din IM-belastning och håll dig där. Här är det många som förivrar sig. Du kommer ikapp dem sen. Låt dig inte påverkas av dem.

Bromsa inte i byn
Jag avsäger mig ansvaret ifall du vurpar. Men du behöver inte bromsa i Mörbylånga ifall det är torrt. Börja rulla och öka inte farten så mycket mellan kurvorna. Var dock försiktig med tanke på att det finns en langningszon där.

ironman-kalmar-2015-2-33

Bromsa knappt någonstans
Jag bromsade totalt 5 gånger under Kalmar Ironman. Det kostade mig lite tid men sparade mig en hel del kraft. Bara när det var absolut nödvändigt bromsade jag. Annars rullade jag eller tog kurvan väldigt snabbt. Reka gärna banan innan så att du inte bromsar i onödan. Det är onödigt. Det är mycket tuffare att accelerera till tävlingsfarten än det är att bibehålla tävlingsfarten.

Varvningen
Det är lätt att bli övertaggad och cykla supersnabbt i rondellen i Kalmar. Så mycket folk och så mycket stämning. Om du har lätt för att bli för ivrig rekommenderar jag att du gör som Fredrik Bäckson. Behåll öronpropparna du använt under simningen under resten av racet.
Efter varvningen kommer flera kurvor. Du behöver inte bromsa i dem heller. Men reka dem gärna innan. Och återigen, skyll inte på mig ifall du vurpar.

Rakan på fastlandet, norrut
Få upp farten tidigt efter varvning. Sen ska du bara bibehålla den. Men på den långa rakan går vägen svagt uppför och svagt nerför väldigt ofta. Acceptera terrängen och håll din plan. Men tänk på att en uppförsbacke inte är över förrän du fått upp tävlingsfarten igen. De där sekunderna som du vilar i låg hastighet på krönet kommer att kosta massor av tid över 182km.
Jag har en något högre belastning i uppförsbackar än jag har när det är platt. Likadant har jag en lägre belastning när det går utför. Anledningen är att man får mer valuta för kraften man trycker när det går långsamt än man får för kraften när det går snabbt.

vatter-challenge-2015-6

Mysvägarna på fastlandet
Om du ska reka någon vägsträcka innan så är det denna. Här är det mer tekniskt och de skymda kurvorna kan lura en ordentligt. Se till att få koll på dem innan. Här behöver du bromsa ett par gånger, tyvärr.

Vändpunkten
Här är ett perfekt tillfälle att vinka, heja eller peka finger åt dina konkurrenter. Du kan också hämta massor av fart och cykla med stängd mun. Eller så gör du något så kreativt som att ta tiden. Memorera platsen där du möter dem. Ta sedan tiden för hur lång tid det tar för dig att komma dit.

Rakan på fastlandet, söderut
Här gäller samma taktik som för samma raka norrut. Dock är det svårare här. Många (alla?) börjar bli trötta. Då är det lätt att bli osäker på sin förmåga. Vanligt är då att stirra blint på cykeldatorn och stressa upp sig för en låg hastighet. Ett bra knep är dels en effektmätare. Om du inte har en kanske du kan se lutning på din cykeldator. Genom att hålla koll på lutningen kan du ursäkta din hastighet och hålla lite bättre koll. På en bred väg kan det annars vara svårt att bedöma lutningen med trötta ögon.

Mot T2
Du måste få ur fötterna ur skorna innan du kommer in i den sista rondellen i Kalmar. Optimalt är att dra ur fötterna ur skorna efter den sista högerkurvan i medlutet mot växlingsområdet. Då har du ett par hundra meter på dig.

ironman-kalmar-2015-2-45

Jag kan coacha dig
Vid sidan av min satsning är jag coach. Efter Ironman Kalmar har jag två platser över då två adepter är nöjda och avslutar med sin triathlonsatsning. I dagsläget har jag en som är nöjd och har avslutat efter en annan Ironman. Mina coachningpaket kostar från 1200kr och uppåt. Jag har möjlighet att dra igång coachning redan idag. Dock bara med en adept. Minst två coachningplatser till är öppna från den 1a september.

Läs mer om min coachning här.

Lycka till!

ironman-kalmar-2015-2-10

Begagnade grejer säljes

Jag har en hel del grejer att sälja. Se listan nedan och använd kontaktformuläret under ”Kontakt” i huvudmenyn ifall du är intresserad av något.

Komponenter

—————————————————————————————————————————————————————

Quarq Elsa R GXP 172,5, effektmätare, skick 5 av 5 – 7400kr (uppdaterad 9 augusti med ett nytt vevparti då det andra, Elsa RS, är sålt)

Använt under slutet av 2015 men inte alls under 2016. Mycket fint skick. Passar alla standardklingor med 130bcm och 5 bultar. Sram Red 22-klingor ingår. De passar Shimano och Sram 11-delat.

Bilder kommer inom kort. Kan också mailas på förfrågan.

—————————————————————————————————————————————————————

Selle Itala CX Zero SLR, helt ny – 800kr (prissänkt med 1000kr)

Jag köpte en Selle Italia CX Zero i vintras bara för att i våras inse att den inte passade infästningen till min sadelstolpe. Istället för att byta ut hela cykeln säljer jag därför sadeln. Även fast jag egentligen länge velat ha just en sådan sadel.

Enligt Selle Italia är vikten 96 gram. Enligt min våg landade vikten dock på 122 gram. Allt är alltså som det ska vara då man bör räkna med att lägga på ca 30% på alla viktangivelser som Selle Italia ger.

Sadeln är helt ny och skickas/lämnas i i originalförpackning med silikonskyddet runt.

Viktigt är att titta på bilderna. Sadeln passar t.ex. inte på en Canyon Aeroad CF SLX från 2015. Däremot passar den på alla andra Canyon jag har hemma.

Foto 2016-07-25 16 34 25

Foto 2016-07-25 16 34 35

Foto 2016-07-25 16 34 50

—————————————————————————————————————————————————————

Selle Italia Optima Teknologika, utan pad. Med flaskhållare. Lock saknas. Skick 4 av 5 – 450kr

Passar bra till kortare lopp. Flaskstället är inte optimerat för stora flaskor. Undvik därför flaskor större än 500ml.

IMG_2328

—————————————————————————————————————————————————————

Sram Red vevparti 165mm, GXP. Skick 5 av 5. Nästan nytt. Med 53/39 klingor. 130bcm. – 1000kr

Använt i ca 1 månad 2015. Det syns att det är använt men funktionellt är det i princip i nyskick.

IMG_2355

 

—————————————————————————————————————————————————————

En livsnjutare

Min bild av en livsnjutare var annorlunda när jag var yngre. Jag trodde då att det var en rökare med gula byxor som körde en dyr cab för lånade pengar. Kanske hade jag rätt i att den allmänna bilden såg ut så. Den ser kanske fortfarande ut så. Att en livsnjutare tar för sig av livet och uppenbart. Men jag tänker att de inte riktigt vet. Att de inte förstår att man kan njuta av livet på andra sätt.

Tänk om en livsnjutare hade fått testa att vara i min kropp för en vecka. Här på Mallorca. Det är här jag är och njuter av livet. Jag är en livsnjutare. Jag vet exakt vad just jag älskar och njuter av. Men det kräver också min fysik.

Föreställ dig att springa uppför en backe i 4km. Den är brant och det går inte särskilt snabbt. Men det är fortfarande ett rappt löpsteg. Det går ganska lätt. Utan mjölksyra. På toppen finns en platå där du springer på en rygg med utsikt över hela världen. Du springer ner till nästa by. Vandringsleden som du precis avklarat på en timme har en uppskattad tid på sex timmar. Därför springer du både en och två till innan du är nöjd med dagen. Du är märkbart tagen av löpningen. Men att ha besökt de platserna får dig att känna dig odödlig. När dagen slutar kan du inte sova. För du tänker på vad du ska göra med din kropp imorgon. Hur snabbt den kommer att cykla över bergen och sedan hem igen.

Löpning Valldemossa Deia 15

Löpning Valldemossa Deia 13

På kvällen är du hungrig. Du vet att du spenderade så mycket under löpningen att du kan och behöver äta hela kvällen. Mat kan aldrig smaka så gott som när man är utmattad. Vatten är den godaste dryck du kan tänka dig (Pep Lemon är klar tvåa) när det enda du haft ovan dig är solen.

Dagen efter gör du samma sak igen. Men du cyklar på morgonen. Under cykelturen kommer du 50km och får se allt från ett annat håll. Dessa 50km går på 1,5h. Du är inte ett dugg trött efteråt. Lite törstig och löpsugen. Men inte mer. Du ger dig upp i bergen för att springa igen. Med enbart en karta och ett par outtröttliga ben ska du utforska en ny led. Efter en timmes löpning har du inte sett en enda människa. Du springer vilse där stigen oförklarligt bara försvinner. Men du blir inte orolig. För du vet att du orkar springa tills du hittat rätt väg igen. Som i ett riktigt tröglöst sudoku måste du alla möjliga vägar och dess kombinationer i två timmar innan du finner rätt väg igen. Det gör inget. För att komma vilse var en del av målet. Det är då tiden går, spänningen ökar och verkligheten försvinner.

andreas-linden-port-de-soller-cycling-4

Löpning Valldemossa Deia 12

Att träna ensam får mig att känna mig ensam. För mig är det en positiv känsla. Jag tycker om att tänka. Framförallt tycker jag om att tänka när jag rör på mig. Det är då jag får alla bra idéer. Det är då jag kan visualisera. En elitidrottares meditation. Visualisering ger mig strävan. Och strävan ger mig lycka. Jag älskar att vara på väg någonstans. För ögonblicket och i livet. När jag hittat min lycka har jag hittat meningen med livet. Det är så jag definierar en livsnjutare idag. En livsnjutare är en person som har funnit meningen med livet.

 

 

”Idag löser jag det”

Det är något av det första jag tänker varje dag när jag vaknar. Att jag på något sätt ska lösa min skada. Det är ingen allvarlig skada jag har. Men plantar fasciit har en tendens att vara en väldigt långdragen skada. Det största problemet är att plantar fasciit inte läker. Kroppen slutar agera för att läka skadan. Därför går man ofta på det med stötvågor. Vilket jag också gjort/gör. Men det går långsamt.

Idag tror jag att jag kommit ytterligare ett steg på vägen när jag flyttat klossar, testat fler skor och bytt pedaler. Igen. När jag är skadad eller på något sätt inte riktigt får ut det jag vill av kroppen gör jag allt för att lösa det. Därför har jag t.ex. 11 olika cykelsadlar och 7 par cykelskor.

Idag är jag allt mer inne på att mina cykelskor/pedaler orsakat min plantar fasciit. Jag har antagligen trampat för mycket med stortåleden under ett par veckor då jag cyklat väldigt mycket. Det är i princip omöjligt för de flesta. Men med 15h cykling i veckan varav säkert 3h med en belastning på och strax över tröskel, är det nog möjligt. Lägg därtill att jag har (hade) en tröskel nära 400w. Det är inte så vanligt. 400w innebär ungefär 40kg per tramptag för mig. Med fördelningen i tramptaget inräknad så återstår kanske 30-35kg i tryck varje tramptag.

andreas-linden-port-de-soller-cycling-8

Jag har justerat det jag misstänker har lett till skadan. Men det verkar inte riktigt räcka till. För efter ett enda cykelpass blir jag sämre. Även om det är lätt. Jag gör inte sönder något igen av att cykla. Men jag kanske förlänger rehabtiden med ett par dagar. Dock finns det en möjlighet att jag kommer att kunna cykla väldigt snart om jag bara hittar rätt metod/inställningar.

På onsdag i nästa vecka åker jag hem till Sverige för mer undersökningar/stötvågor. Sedan vill jag tillbaka hit så snart som möjligt för att träna inför Ironman Mallorca den 24 september. Även den tävlingen börjar hamna i riskzonen för att inte bli av. Men oavsett kommer jag nog att kunna simma/cykla. Löpningen blir eventuellt bara några kilometer eller upp till en halvmara för mig. Längre än så är jag osäker på om jag vågar springa även om jag skulle vara träningsbar inom två veckor.

Imorgon vaknar jag med nya förhoppningar. Och så fortsätter det. Men jag tror ändå att jag kommit långt idag. I helgen ska jag testa det jag kommit fram till under en lätt cykeltur.

andreas-linden-port-de-soller-cycling-7

 

Min nya cykel – Canyon Speedmax CF SLX LTD 2016

Nu är den här! Min nya triathloncykel, Canyon Speedmax CF LTD, har kommit ner till mig i Palma nu under veckan. Jag har inte hunnit cykla något på den ännu utan har fortfarande en del justeringar och inställningar kvar att göra.

canyon-speedmax-cf-slx-ltd-2016-6

 

canyon-speedmax-cf-slx-ltd-2016-2

Specifikationer, Canyon Speedmax CF SLX LTD 2016

Ram/Gaffel/Styre/Sadelstolpe: Canyon

Hjul: Zipp 808 NSW

Däck: Continental GP TT LTD, 25mm

Växelgrupp: Shimano Dura Ace Di2

Sadel: Fizik Arione K3

 

Vikt: 8,0kg

 

Pris: 97 799kr

 

En likadan cykel kan du köpa på Canyon.se. Det finns även andra varianter av denna modell. Övriga varianter har lite enklare utrustning och kostar lite mindre. Instegsmodellen för Speedmax-serien är utrustad med Ultegra Di2 och ligger på 56 599kr.

canyon-speedmax-cf-slx-ltd-2016-1

canyon-speedmax-cf-slx-ltd-2016-3

canyon-speedmax-cf-slx-ltd-2016-11

canyon-speedmax-cf-slx-ltd-2016-13

 

Motivationen växte fast i glädjen

För 12 år sedan fick jag min första cykel. Det var en vit/blå Crescent. Mina vänner fick mopeder. För det var det året då vi alla fyllde 15 år. En moped fanns inte i min världsbild. Jag ville bara cykla. Och jag hade satt upp ett mål för min första vecka. 100km om dagen i en vecka.
Jag löste det i 5 dagar. Men efter över 500km kom jag knappt upp ur sängen. Jag var ju nybörjare. Och jag hade inte direkt vett nog att cykla lugnt.

Veckorna innan jag fick cykeln hade jag bakat bröd och fryst in. För jag hade läst att vitt bröd var bra under cykelturerna. Så i min ryggficka bar jag alltid med en fralla som jag åt efter 50km. Jag väggade alltid.

Mjörn runt 2004, Andreas Lindén Sverige

Det ser kanske inte ut så. Men de här fågelbenen snittade 38km/h i 100km den här dagen.

Tidigare hade jag varit lagidrottare. Begränsad av lagets träningstider ishallens öppettider. Jag hade därför kompletterat ishockeyträningen med att spela innebandy i två lag. Min egen åldersgrupp och J18. Vissa dagar kunde jag först träna ishockey, sedan innebandy med det ena laget följt av innebandy med det andra laget. Vissa utomstående uttryckte sig som att jag skulle gå av på mitten av all träning. Men det var inte svårt att se att det var jag själv som gjorde det jag älskade. Och mina underbara föräldrar gjorde allt de kunde för att hjälpa mig att göra just det.

När jag fått cykeln bestämde jag mig för att bli bäst. Jag tävlade. Men jag kom sist. Sedan tävlade jag två gånger till. Den tredje gången attackerade jag i roten av en ås i Skåne. Jag körde ifrån övriga och vann solo. Efter det har jag aldrig lyckats bli så glad någon mer gång. Jag hade äntligen hittat sporten jag älskade. Och jag hade blivit så bra som jag hoppats.

Andreas Lindén vinner Götalandsmästerskapen 2005

Efter ett år åkte jag på mitt första landslagsläger. Det brann i mina ögon av motivation. Jag satt med långt fram. Väntade på backar, kullersten, attacker och kantvind. Men istället hamnade jag bakom en vurpa där jag vred sönder framhjulet. Servicebilen låg precis framför kvastbilen (den sista bilen i karavanen som tvingar cyklisterna som passeras till DNF). När jag fått mitt hjul stod kvastbilen och väntade bakom. Med min egen servicebil bakom kvastbilen och ett par vilt trampande ben tvingades jag bryta efter 8 kilometer på det fyra dagar långa etapploppets första etapp.

U-23 VM Andreas Lindén

Jag har egentligen aldrig tappat min motivation till träning och tävling. Den har växt fast i mig. Efter att jag varit skadad mycket de senaste åren har jag varit motiverad. Jag har bara saknat träningen och tävlingarna. Det är så jag känner just nu efter att jag varit skadad i 9 veckor. Jag saknar bergen. Helst vill jag bara kasta mig ut på min tempocykel, snitta 35km/h på en 180km lång runda över både Llucc, Piggen och Soller.
Sist jag cyklade. I söndags, då jag egentligen bara skulle testa foten. Började jag snyfta på strandpromenaden. Av glädje. För det var så skönt att cykla. Att blåsa förbi katedralen i 44km/h. Att se svetten droppa i den 33-gradiga hettan uppför Coll de sa Creu. Att flyga utför serpentinerna på baksidan med vyn över Calvia. Att vägra vända hemåt.

Sedan fick jag ont i foten.

Men jag fortsätter att blicka framåt. Jag väntar på att foten ska läka. Så att jag kan träna igen. För det är så jag lever mitt liv. Jag tränar.

alcanada-linden-6

 

Ställer in årets huvudmål, Challenge Roth

Jag måste tyvärr ställa in mitt deltagande i Challenge Roth. Min skada är under kontroll men behöver mer tid. Jag hinner förmodligen komma igång och skulle antagligen lyckas ta mig igenom Challenge Roth. Men jag vill inte göra 8:35. Jag hade siktat betydligt snabbare än så. Den formen kommer jag dock inte att hitta. Däremot hade jag den kapaciteten innan jag skadade mig. Plantar Fasciit är en seg skada att bli av med. Jag hoppas att jag nu hittat rätt hjälp och metod för att slippa fler skador från mina värdelösa fötter. Vanligtvis kommer triathleters skador uppifrån och ner. Mina skador kommer allihopa från mina fötter.

Under mitt sista cykelpass innan jag insåg att fotskadad påverkats så starkt av just cykling var jag riktigt stark. Jag skulle köra 180km i IM-fart. Min tanke var att hålla ca 300w. Under Kalmar Ironman höll jag 252w i snitt och hade 41km/h i snitt. Under detta passet höll jag 310w i snitt i över 2 timmar och nästan 90km. Det gav mig dock bara strax över 42km/h i snitt. Men det var en del trafik som påverkade farten. Jag är osäker på om jag hade orkat hålla 310w i snitt under 180km. Än mer osäker på ifall jag hade löst löpningen efteråt. Enligt min puls – ja. Enligt min känsla – ja. Men av min erfarenhet – nej. Då hade jag dock tre månader kvar till Challenge Roth.

Nu har jag bara en månad kvar till Challenge Roth. Det är för lite för att bygga en formtopp. Visserligen var det precis så mycket tid jag hade till Kalmar Ironman. Men jag vill inte åka dit för att göra ett liknande resultat igen.

Det är inte förkrossande även om det sitter lappar och bilder på tidigare segrare/effektfiler/Raelert på min vägg i mitt cykelrum/kontor. Jag får bara ställa om mitt fokus. Det har jag gjort så många gånger att jag vet hur jag ska göra.

Istället skjuter jag upp min säsongsstart. Köpenhamn Ironman ligger risigt till. Eventuellt kan jag köra ifall jag är igång om två veckor. Är jag inte det kommer jag att tävla över hösten/vintern istället. Mitt coachande gör att jag kan vara var som helst, när som helst, hur länge som helst. Nästan.

Några Ironman-tävlingar som kan vara aktuella är: Ironman Mallorca (redan planerad), Ironman Taiwan, Ironman Malaysia, Ironman Arizona (preliminärt planerad) och Ironman Western Australia.
Några halv-Ironman som kan vara aktuella är: Half Challenge Peguera, IM 70.3 Panama, IM 70.3 Sydafrika.

Jag väljer bara några få av dem. Eventuellt blir det alltså en del resande. Men det är inte så mycket att göra åt.

Det jag ser fram emot mest nu är Ironman Kalmar 2017. Jag kommer definitivt köra. Visst går det att cykla på 4:15 där? Jag tror det.

portocolom-2016-20

 

Jag borde varit där

Förra söndagen, för 11 dagar sedan, började Simon cykla söderut mot Smygehuk från Treriksröset. Det är 2200km. Många har cyklat sträckan förut. Men Simon ska cykla den helt utan energiintag. Det är den mest utmanande utmaningen jag kan föreställa mig!

13410800_10209937727379832_1098164035_o

Simon var med mig på Superklassikern. Jag är än idag säker på att jag inte hade klarat det utan honom. Han hade kunnat ersättas rent praktiskt då han körde för långsamt, hade sämre lokalsinne än en nyfödd och överkokade all pasta. Men som mentalt stöd var han oersättlig. Jag hade ont i magen av en magkatarr. En självförvållad sådan som jag fått av stress och oro inför loppet. Inte för den fysiska biten, utan för den praktiska. Det gigantiska tidspussel som jag hade pusslat ihop själv med pengar jag ännu inte hade fått.
Simon såg det, pratade med mig och övertygade mig om att allt skulle fungera. Han styrde upp allt. Och det han inte lyckades styra upp fick han mig att inte oroa mig för. Han var ovärderlig.

Nu hade Simon behövt mig. Men jag är inte där.

Superklassikern planering med Simon Gustavsson & Andreas Lindén

Simon har mer motivation för utmaningen än jag tror att jag någonsin haft för något. För jag vet hur tufft det är att cykla utan energiintag i några timmar. Men Simon ska göra det i två veckor. Genom 2200km.
Detta har han funderat på i flera år. Grunden i Simon syfte är dels hans intresse för utmaningar och dels hans intresse för energi i samband med fysisk aktivitet. Han har räknat ut att detta går. Men jag tror att den enda som kan klara det är just Simon. Inte pga hans kunskap eller hans fysik. Det går att ge någon annan kunskap och råd. Andra har kanske bättre fysik. Men ingen har den här motivationen och de här förberedelserna.

Simon Gustavsson, Sverigetrampet

Jag har sett stiligare cyklister. Men för att cykla genom Sverige utan energiintag är det inte fokus på stil. Simon vet vad som krävs. Det verkar som att 23kg övervikt, stödstrumpor och ett hemmabyggt tempostyre är en del av receptet.

Nu är Simon nästan mellan våra två stora sjöar, Vänern och Vättern. Han har cyklat norrifrån. Det innebär att han ”nästan är framme”. Men den sista biten kommer vara så vansinnigt tuff. Tuffare än det han redan gjort. Trots att han cyklat över 1500km och har mindre än 700km kvar. Jag vet själv hur tufft det är och hur lätt det tar stopp trots att man nästan är framme. Jag bröt Sverigeloppet pga en nervskada 2012 efter att ha cyklat från Smygehuk till Gällivare på 72 timmar. Gott om tid till mitt tidsmål på 100 timmar och inte särskilt mycket distans.

Simon har inga allvarliga skadebekymmer. Men det finns förstås annat som gör det väldigt tufft för honom. Han börjar få ont om bränsle. Fettmassan försvinner snabbt. Pauserna blir mer frekventa. De mentala utmaningarna brantar till. Och trots att han närmar sig Sveriges sydligaste punkt så kommer den återstående sträckan att kännas allt mer avlägsen i den totala trötthet han upplever.

13441712_10209937731539936_728847251_o

För alla runt omkring blir det mer och mer självklart att han kommer att klara det. Han närmar ju sig. Men det behöver inte vara självklart för Simon. Han är utmattad och behöver allt stöd han kan få. Jag inbillar mig att han hade behövt mig. Att om jag cyklat vid hans sida hade han inte kunnat bryta, skada sig eller köra vilse. Att jag hade kunnat göra det som han gjorde för mig. När han gick från en bekant till en av mina allra bästa vänner.
Det gör ont i bröstet när jag tänker på att jag inte är där. Men i egenskap av min tränare så har han rentav förbjudit mig att följa med. Jag kan inte axla ansvaret, planera eller ens cykla med honom. Allt det där som han gav till mig, trots att vi bara var bekanta. Det enda jag nu kan ge honom är mitt förtroende. Berätta för honom att jag själv inte ens kan föreställa mig att ta mig an utmaningen. Att jag inte kan förstå hur man kan komma 1500km utan energiintag. I alla fall inte i praktiken. Att jag absolut inte kan se mig själv klara en sådan utmaning. Men att jag kan se honom klara det. Och att jag önskar att jag hade cyklat bredvid och sett honom brinna för det. För den motivationen, drivkraften han känner är så oerhört imponerande. Det är därför han lyckas som företagare, vän, sambo, människa och idrottsman. Han ger sig inte. Och det smittar av sig på alla runt honom. Det gör alla kring honom till bättre människor och honom själv till en hjälte utan att han förstår det.

13460792_10209937733819993_2051442486_o

Jag kan inte vara där. Men både jag och ni kan hjälpa honom. Vi kan ge honom det stöd han behöver. Fråga honom, lyssna på honom och försöka låna lite av hans motivation. Han svämmar över av det. Det är så lätt för oss att heja på honom. Han får alla hejarrop och meddelanden upplästa för sig av Tommy. Jag vet att han älskar det. Kanske klarar han det ändå. Kanske inte. Kanske gör stödet den avgörande skillnaden. Så hjälp mig nu att heja på honom!

Supporta och följ Simon på Sverigetrampets FB-sida.

Läs ännu mer om Simon och Sverigetrampet på hemsidan.