Kontrollerad förbättring

Idag körde jag ytterligare ett pass på löpband. Sedan jag började att springa på löpband för att stimulera syreupptaget i februari, har jag gjort framsteg. Jag körde mitt första pass i 16 km/h med 8% lutning. Därefter var jag helt slut och hade problem med koncentrationen i flera timmar efteråt. Tanken med passen är att de ska stimulera syreupptagningsförmågan till 95% av max. En bra måttstock för mig är att jag ska orka två sådana pass under en dag. Annars har jag kört för hårt eller återhämtat mig för dåligt.

Farter sedan februari månad:

14,5
14,7
15,0
15,1
15,2 km/h

Samtliga pass är utförda på samma löpband med samma lutning (8%). Det börjar ta emot ordentligt för varje decimal jag ökar. Utvecklingen saktar in men stannar inte av helt.

Utanför gymmet, där löpbandet står, går det alltid förbi en del turister. De pekar ofta på gymmet och skrattar åt oss som springer och cyklar. Jag brukar göra likadant. För mig är det obegripligt varför någon hellre tränar på ett gym än tränar utomhus när förhållandena är perfekta. De två tjejerna i 30-årsåldern som idag cyklade bredvid mig satt på varsin cykel i 30 min utan att öppna munnen. Det skulle kunna vara någon form av rehabträning. Men jag tror inte det. Förmodligen har de bara inte tänkt efter. Jag ska lära mig några spanska fraser så att jag kan tipsa dem om utomhusträning.

Mitt mål är att komma upp i 15,5 km/h (8% lutning) med samma upplevda ansträngning och samma puls som jag hade när jag sprang i 14,5 km/h. Just nu håller jag en lägre puls på 15,2 km/h jämfört mot vad jag haft när jag sprungit i tidigare farter. Ett annat positivt besked var att jag höll 120 slag i minuten när jag sprungit i 15 km/h under 4 min utan lutning. Relatera inte det till utomhuslöpning, där är pulsen högre. Men för mig är det en bra referens då jag gör samma test lite då och då.

Under helgen/nästa vecka drar jag ned på intensiteten och ökar antalet timmar. Jag kommer träna mer specifikt och verkligen se till att få igång bättre uthållighet till nästa tävling. Ikväll är det backintervaller på cykel. Imorgon är det återigen löpband. Därefter är jag troligtvis klar med en sista periodisering med fokus på syreupptagningsförmåga.

En intressant och lärorik detalj som jag gång på gång kommer att tänka på är min löpekonomi. Under de senaste passen har jag fokuserat så intensivt på att slappna av i överkroppen att jag glömt av mjölksyran i benen. Så fort mitt fokus vandrar iväg och jag tappar min löpekonomi ökar belastningen och jag får svårt att hålla mig kvar på löpbandet. För att kunna hålla rätt hastighet under samtliga intervaller, utan att förta mig, behöver jag verkligen fokusera. Detta är något jag verkligen kan ta med mig till längre tävlingar där jag, precis som många andra, tappar tekniken och fokus under slutet av loppet. Om jag lyckas behålla koncentrationen och därmed tekniken kan jag spara många minuter.