Träningsläger med Saxo Bank

Dagen efter jag kommit hem från Capinordics första samling med laget så ringde telefonen. Det var sportchefen som undrade om jag ville åka med Saxo Bank på deras försäsongsläger på Mallorca. Jag tackade ja och fick börja packa ner alla grejer igen.

På söndagen gick mitt flyg halv sex på morgonen och tre timmar senare träffade jag Bjarne Riis på Köpenhamns flygplats.
De tre danskarna från laget hade med min nya oprövade hoj och vi åkte tillsammans söderut mot värmen på Mallorca.

Utanför flygplatsen mötte vi upp Bradley Mcgee, Cancellara, Bobby Julich och några till. Vi bodde på hotell Iberostar som låg precis bredvid havet. (och godisaffären)

Jag fick bo tillsammans med den danska supertalangen Rasmus Guldhamster. Riktigt trevlig kille och det tog ungefär en halvtimme att bli vän med honom.
Första dagen var den jobbigaste. Ingen aning varför men det kändes inte bra.
Jag hade lite strul med cykeln och inställningar på den nya integrerade sadelstolpen men det löste jag.
Resten av lägret flöt på och vi han med otaliga ”mediums”, ”50 rpm´s”, ”40/20” och sitt och stå intervaller. Istället för att cykla från morgonen till kvällen körde vi hårdare så att vi skulle bli lika trötta. Nu cyklade vi visserligen från morgonen till kvällen men så var tanken i alla fall.

Vi körde 3 dagar träning, 1 vila, 2 dagar träning, 1 vila, 3 dagar träning och hemresa.
Den mest spännande dagen var den när vi åkte test uppför Piggen. Det gick ruggigt fort men jag tyckte det gick helt okej. Först upp var Frank Schlek och Chris Anker Sörensen. Därefter kom en flyende Guldhamster och Stian Remme. Sen var det två-tre åkare mellan oss ner till min och Gustav Larssons grupp. Resultatet blev 25:00 uppför de sista 11 km av Piggenmajor.

Det var mycket nytt och jag försökte snappa upp sp mycket som möjligt för att ta med mig vidare. Vi hade ett långt möte med en dietist. Lite underligt att hon och Capinordics dietist sa emot varandra i många saker. Då blir man lagom förvirrad.

Bjarne och Bradley Mcgee gick igenom sista kvällen hur de tyckte vi skulle träna. Det stämde ganska bra överens med vad jag har gjort tidigare. De föreslog tredagars-block följt av en dag vila. Blocket skulle bestå av först två dagar intensiv träning, backintervaller och en del styrkeintervaller. Blocket avslutades med en dag distans med inlagda mediums som innebär att man kör ”gnethårt” i 10-30 min med hög kadens.
Jag har kört denna typ av blockträning förut men utan mediums under distanspasset. Jag kommer pröva detta och korta ner passen lite och se om det funkar bra. Backintervallerna kommer jag fortsätta med framöver med.

Proffsen var lite konstiga till en början men blev trevligare ju längre lägret gick. Gustav var en bra kille och jag snacka med honom en del på passen. Andy Schlek var också riktigt trevlig och inte heller han ett dugg arrogant. Danskarna snacka mest danska men jag tror de var trevliga. Dom lät snälla även om jag inte förstod ett ord…

Käket vi fick bestod till större delen av tonfisk och kyckling. Det serverades med ris eller något som jag och Guldhamster närmast kunde identifiera som plankton. Lite smalare blev jag i alla fall men efter besöken på vågen hos doktorn kallade min rumskamrat mig för ”the fat Swedish guy”. Jag hade 5,6% fett på slutet av lägret men vägde 70 kg och det var inte okej. Visserligen mindre än Frank hade men han vägde mindre. I proffsvärlden gäller det att ha låg vikt och se ut som om man har Gandhideffat överkroppen i ett sekel.

Som avslutning måste jag säga att det var ett kanonläger och ett minne för livet. Jag tror på mig själv ännu mera nu och vägen till Pro Tour känns inte längre så oändligt lång. Det är numera ett rimligt mål vilket även Bjarne Riis sa, som även sa att han var imponerad. Det är alltid kul att höra från sportchefen till världens kanske bästa cykellag.

//Andreas Lindén