Hej igen!

I helgen har jag tävlat på Hammarö. En fin tre-dagarstävling som är pannkaksplatt. Loppet bestod av tre etapper, prolog, tempo, GP och sist ett linjelopp. Prologen och tempot körde jag som en kratta på och tappade tid till toppen. Under GP-loppet på lördag eftermiddag blev jag 6:a i klungspurten efter ett lysande jobb av Christoffer. Ett lysande jobb av hela laget under loppet! Emil satt med på omänskligt många attacker och Philip satt med på ett par stenhårda han också.

På söndagen var det dags för elva mil linje. Till en början försökte jag skapa en grupp som kunde skapa ett stort avstånd till klungan för att på det sättet få en chans att plocka ledartröjan. Det gick dock inte eftersom alltför många var rädda för att släppa iväg mig. Det gick iväg en grupp senare under loppet som skapade en fin lucka, dock förgäves. Jag satt lugnt i klungan och lät de andra jobba. Emil körde grymt starkt återigen och satt med på många attacker. När sedan fyramannagruppen blev inhämtad stötte jag ordentligt och skapade en lucka tillsammans med ett par andra cyklister. Dessa släppte dock och en ny grupp bildades bakom. Jag insåg snabbt att det var menlöst att åka solo före fem man så jag väntade in dem. Efter det körde jag som en fjolla och drog så lite som möjligt. Nils Magnusson attackerade med 800 meter kvar och jag var den enda som följde med. Jag satte mig på hans hjul och lät honom dra tills det var 75 meter kvar då jag spurtade om honom. Jag tog 30 bonussekunder men lyckades inte ta hem slutsegern totalt. Jag slutade tre sekunder efter Jonas Ahlstrand. Surt men sant… Det var i alla fall skoj att visa att jag kan åka taktiskt (fjolligt) om det behövs. Jag hade inte vunnit om jag hade kört med min standard kamikaze-stil. Det var en alltför lättåkt bana för att det skulle fungerat.

Med vänlig hälsning Andreas

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *