Tänk dig att ni på ert arbete gjort något revolutionerande. Framställt en unik produkt som innebär miljonvinst för ert lilla företag. Ni kanske har funnit botemedlet mot cancer. Du har själv stor del i framgången och har lagt ned otroligt mycket tid och energi på detta som du brinner för.

Chefen du jobbar för har samma lön om året som du har i månaden trots att han bara behöver tala om vem som ska arbeta mer och endast visar sig då han verkligen måste. När produkten ni framställt slagit igenom namnger din chef den efter sig själv och får all uppmärksamhet och ära.

Tänk dig nu att du accepterar denna situation och med ett leende på läpparna håller med om att din chef är ett geni. Då är du som jag, en hjälpryttare. En otacksam roll som jag trivts med kanonbra under säsongen.

När jag kom hem från Slovakien fick jag dock höra något så dumt att det fick mig att ställa mig i bostadskö i nästa solsystem. Det jag fick höra var att Lucas hade gjort en dålig tävling i Slovakien för att han var långt efter.

På andra etappen stack det loss 11 man som var farliga i sammandraget. Dock hade inte vi någon med. Jag och Lucas fick gå upp och jaga med 9 mil kvar till mål. Med 3 mil kvar kom vi ikapp och jag hade kört riktigt starkt men blev ”överkörd av bussen”. Då stack ytterligare 4 man som låg bra till i sammandraget. Vi blev tillsagda att köra för Jonas på etappen. Jag åt 4 gel och tuggade några koffeinkarameller medan Lucas som kört mer än mig redan tidigare förde fältet ensam. Jag kom upp i front i 3 min sen vände bussen och körde över mig igen. Lucas körde ifatt gruppen med de fyra på egen hand. Jonas misslyckades i spurten denna dag och blev 6:a på etappen. Jag kom i mål 13 min efter. (Tappade 13 min på 11 km!) Lucas kom sist i klungan. Efter målgång klappade Fredrik om mig och tackade för hjälpen. Den tacksamheten räckte för att jag skulle köra allt jag kunde för honom resten av loppet. Lucas gjorde likadant.

Ett liknande exempel var när jag körde en postcup i Danmark och kom i mål 3 min efter klungan efter att ha kört lagtempo med Fredrik och Rasmus de avslutande 5 km i 56 km/h. Vi vek undan en bit före mål och kröp över linjen. Morten tog över ledartröjan i totala cupen och det räckte för att göra oss nöjda. När jag kommer hem får jag höra att jag är i uselt slag som släpper på en nationell dansk A-klasstävling.!?

Det är lätt att komma över en resultatlista men se till att inte bli/vara en av dessa resultatknarkande förstå-sig-påare utan någon uppfattning om verkligheten.

///Andreas

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *