Jag klarade mitt mål, besegrade all tvivel och visade att en människa kan klara mycket mer än vi kan tänka oss.
Tio dagar senare, när den mediala stormen har lagt sig, känns det lika tomt som tidigare. Jag är en driven människa som hela tiden behöver en utmaning eller en ”omöjlighet” att klara av. Trots att kroppen är i bedrövligt skick har jag funderat på hur snabbt jag kan göra ett liknande klassikerrekord om fem år. Jag tror att jag kan klara det under 18h om allt flyter på. Det låter kanske löjligt och omöjligt. Men i min värld är det inte mer omöjligt än det var att bli cykelproffs, gitarrist eller klara Superklassikern.
Hela mitt vuxna liv, som började när jag som 15-åring flyttade hemifrån, har kantats av ”omöjliga” utmaningar och galna upptåg. Jag är besatt av utmaningar. Det blir dessutom bara värre och värre.
Vad ska jag göra nu?
Utmaningar finns det alltid i livet ! Men du har inte funderat på ironman eller kanske cykla runt jorden? Grymt kul att se vad du lyckas med, trodde ingen skulle klara superklassikern efter coltings försök. Men du gjorde det möjligt !
Satsa på en proffskarriär och kör touren, eller bli mental tränare. Du skulle passa perfekt som båda.
Satsa helhjärtat på cyklingen så klart! Cykelsporten i Sverige behöver verkligen ett lyft medialt och det säkraste sättet att garantera det är att någon svensk cyklist presterar, helst på någon av de stora tourerna. Antar du utmaningen ;-)
Håller med Matilda och Jonas. Så här i tourtider så måste du ju satsa på cyklingen.
Lance kör ju inga fler efter i år så det behövs en ny så inte den där Contador sopar hem allt år efter år.