Idag blev en spanjor förbannad på mig under mitt löppass. Han hoppade ut ur bilen och började jaga mig.

Det hela började med att en bil backade ner på trottoaren och blockerade löpvägen. De hade ingen tanke på att flytta sig när de såg mig och Ida komma springande. När vi joggade förbi knackade jag därför lätt på bakluckan för att markera att de var i vägen. Då började de tuta och peka finger åt mig. Jag log och vinkade tillbaka. Då tutade de igen. Eftersom jag sprang i bar överkropp visade jag mina biceps för dem och sprang vidare. De åkte då upp jämsides med oss och började skrika genom rutan. Jag vinkade åt dem och sa ”Hola”. Sedan sprang jag vidare.
I bilen satt det en ung tjej och körde. Hon blev troligtvis imponerad av mina biceps. Bredvid henne satt det en, inte lika imponerad, vattenbuffel/flodhästhybrid. Den var vansinnig och hoppade ut ur bilen och skulle börja jaga mig.

Ja, allvarligt.

Jag hade korta fladdriga marathonshorts, bar överkropp och var spänstig som en känguru. Hybriden som började jaga mig vägde +120 kg och hade löpsteg som en elefant. Han tog fem steg innan han gav upp. Jag som bara sprang vidare hoppades självklart på att han skulle ha lite mer tålamod. Det roligaste hade självklart varit om han jagade mig så fort han kunde. Jag planerade då att hålla några meter tillgodo i ett tempo som han precis klarade av att hålla, bara för att ge honom ett bra träningspass.
Tyvärr. Likt en strandad valross släpade han sig tillbaka till bilen igen. Efter att han slagit hål i luften tio meter bakom mig. Bara för att visa hur stark och arg han var.

Jag orsakade en ganska stor scen nere på gatan i Santa Ponca. Men jag hade inte kunnat drömma om att få den reaktionen tillbaka. Är det inte alla löpares dröm; att bli jagad av en testosteronstinn tjockis? Synd att denna gav sig. Annars hade han fått springa så fort han kunde med mig, världens gladaste hare, 3 meter framför. Jag hade nog orkat hålla hans tempo i sisådär 12 timmar.

Det går att motivera alla till motivation. Först måste man bara hitta personens starka eller svaga sida.

Vad jag lärt mig av det här:

Mina biceps är lika förargelseväckande som uppseendeväckande.

Det är okej att skjutsa nötkreatur i passagerarsätet i Spanien.

Harens ben. Tyvärr lyckades jag inte få någon bild på jägaren.

Warning: Trying to access array offset on value of type bool in /customers/7/3/7/andreaslinden.se/httpd.www/wp-content/themes/themetrust-create/inc/template-tags.php on line 681

3 Comments

  • HAHA, vilket het temperament vissa har, synd att han gav upp för tidigt annars kunde du få lite gratis intervallpass :)

  • Efter att ha försökt lära en massa idioter att uppföra sig mot cyklister/löpare i trafiken har jag insett att det inte är värt det och nu när jag nått mogen ålder struntar jag fullständigt i att tillrättavisa dem och bara gör mitt bästa för att undvika dem.
    Om denna idiot hade haft ngt att slänga (en sten till exempel) hade det inte varit lika roligt och definitivt inte värt det.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.