Viktminskning för prestation

För exakt ett år sedan, även då på Mallorca, vägde jag 78,2 kg. Nu väger jag 71,2 kg. Jag hade större muskler men framförallt mer fett under förra året. Där det var platt cyklade jag riktigt snabbt, men uppför samt under löpsträckan gick det tyngre. Inte långsamt, men tyngre.
Denna veckan har jag köpt nya kläder. Jeansen, i storlek 30, måste hållas uppe av en livrem och istället för Medium-tröjor är det nu Small-tröjorna som passar. Jag är tillbaka där jag var för 4 år sedan.

Till denna säsongen gör jag annorlunda. Inför varje vecka lägger jag upp ett kostschema som är anpassat efter min träning. Jag äter på strikt fasta tider (frukost 10:00, lunch 13:00, middag 18:30) och planerar mängden mat utefter träningen som avverkats och träningen som planerats.
Varje morgon och varje kväll väger jag mig. Inte för att mäta min viktnedgång utan för att mäta min vätske/kostbalans. Vågen kan bara ge en bra bild av viktnedgång på lång sikt.

Viktnedgång
Viktnedgång är känsligt. Det är ett ämne som av många uppfattas som utmanande och som av andra uppfattas som manande.

För min egen del har jag stadiga riktlinjer. Jag ska bli snabbare. Hela tiden håller jag mitt perspektiv högt ovanför mig själv. Min viktnedgång hamnar inte i centrum framför snabbheten. Däremot är min vikt en bidragande faktor till att jag kommer förbättra mina resultat ordentligt under denna säsongen.
Tyvärr finns det många som tappar helheten och glömmer snabbheten. De hamnar på sidospåret ”vikt” och förknippar det med resultat. I värsta fall värderar de vikt högre än resultat. Det är då det spårar ur och personen hamnar i ett sjukligt tillstånd eller i alla fall snarlikt sjukligt tillstånd.
Jag har min linje. Och jag vet hur jag ska undvika sidospåren. Med ”snabbare” som mål riskerar jag inte att drabbas av negativa konsekvenser. Kroppen kommer säga ifrån direkt. När jag märker att jag är trött, fast jag inte borde vara trött. När jag är sjuk, fast jag inte borde vara sjuk. Eller när jag blir arg, fast jag inte borde vara arg. Då vet jag att det är kroppen som säger ifrån.

Ett vanligt problem för många som vill gå ner i vikt är att deras mål är att gå ner i vikt. De har snöat in sig i en detalj i sin helhetshälsa. Deras resultat syns och mäts på vågen, så ofta de kan. Utan någon annan referens, som snabbhet, sinnesstämning eller koncentrationsförbättringar skjuter de sig själva i foten. Antingen förlorar de vikt men förändrar inte särskilt mycket i sin livsstil eller också ”ljuger” vågen alltför ofta och de tappar motivationen.

Viktnedgång med konditionsträning
Ett vanligt påstående jag får höra är att jag är smal för att jag tränar så mycket. Om jag inte tränat så mycket skulle jag varit smällfet eftersom jag äter så mycket. Riktigt så är det inte. Jag äter så mycket för att jag tränar så mycket. Och jag kan träna så mycket för att jag äter så mycket. Hunger och kaloriförbrukning arbetar tätt ihop. Att träna för att förlora fler kalorier är befängt. Svårigheten för de flesta är att kontrollera deras hungerkänslor. Konditionsträningen ökar hungerkänslorna i ungefär samma mängd som kalorierna förbrukas.
Träna för en bättre hälsa. Eller ännu bättre: Träna inför en tävling eller ett motionslopp. Med utmaningen i fokus kommer hälsan att utvecklas. Vikten blir bara en del av helhetshälsan. Risken att gå vilse bland ungdomsjeansen minskar betydligt om perspektivet ligger i målet och motivationen finns i strävan mot målet.

Vilken diet är bäst?
En vanlig följdfråga och ett allmänt antagande är att en viktnedgång är ett resultat av en diet. Gärna en avancerad diet där man argumenterar med ord som få tidigare hört. De populäraste dieterna idag utesluter produkter. Ofta genom argument så som ”Ph-värdet i kroppen sjunker till farliga nivåer om du äter det eller det”.
För mig handlar det lika lite om diet som om vikt. När hälsan är helheten är det en livsstilsförändring som gäller. En diet är tillfällig. Förändringen ska därför gälla livsstilen. Annars är den inte hållbar. En person som förlorat vikt genom att äta på regelbundna tider, bör fortsätta äta på regelbundna tider. En person som förlorat vikt genom att träna, bör fortsätta träna. Annars vandrar vikten upp igen i samband med att den förbättrade livsstilen upphör.

Min tallriksmodell
I hemkunskapen på högstadiet fick jag lära mig tallriksmodellen. Den är simpel nog att ett barn förstår och lägger den på minnet. Jag minns inte de angivna mängderna av varje näringsämne. Livsmedelsverket har även förändrat detta under åren då forskningen gått framåt. Det jag minns är tallriken. Min tallrik fyller jag med kost jag behöver. När jag vill gå upp i vikt tar jag en större tallrik eller rent av två tallrikar. När jag vill gå ner i vikt äter jag på en mindre tallrik. Enkelt.

Människan är allätare. Vi kan äta det mesta. Vi är som skator, fast fulare. Det viktiga är variationen. Varje måltid behöver inte innehålla allt. Däremot bör en kosthållning innehålla allt.

Min kosthållning
Som jag redan nämnt äter jag 3 gånger om dagen. Nästan varje måltid sker efter ett träningspass. På tallriken försöker jag ha så få ingredienser som möjligt. Helst av allt äter jag mat utan innehållsförteckning t.ex. ägg. Hur jag sedan blandar varorna är olika beroende på humör och sällskap.

Hungerkänslor
Jag skrev tidigare att det svåraste för många är att hantera hungerkänslorna. Även för någon som är överviktig är detta svårt. En fet person äter sig inte alltid proppmätt. Under en längre period kan överätandet skett. Men det behöver inte förbli så. Enkelt sagt kan det bli ”kortslutning” i hjärnans hungerkänslor. Hjärnan är programmerad att se till att vi håller en viss fettprocent (med individuella variationer). För att en överviktig person, som länge varit överviktig, ska kunna gå ner i vikt räcker det inte med att ”bara äta sig mätt”. Istället för den känslomässiga bedömningen som hjärnan gör krävs en objektiv bedömning/uträkning av vilken mängd energi som behövs.
Huruvida denna ”kortslutning” är bestående eller ej vet jag inte. Jag har inte läst något om att den är övergående. För den som är överviktig och vill tappa kilon krävs därför en konstant förändring. För den som inte är överviktig är rådet att aldrig bli överviktig.

Tid & resultat
Det vanligaste felet bantare gör är att de har bråttom. Dagens medier bidrar inte direkt till motsatsen. Gång på gång presenteras superdieterna, som baseras på personliga framgångar, för läsarna. Den nya dieten är inte ansträngande och vikten faller av på nolltid.
Viktnedgång med tidshets leder till skador, sjukdomar, dåligt humör etc. Ju snabbare man förlorat i vikt desta svårare är det att hålla vikten. Att äta väldigt lite och rasa i vikt är enkelt. Men efter en så radikal förändring har man inte ökat sin kunskap om kroppens faktiska energibehov.

Resultatet ska mätas i prestation inte i kilon. Glöm inte att förändringarna i livsstilen är de viktigaste.

Snabb eller smal? Perspektivet är frågan och svaret.