Här om dagen släpptes startlistan för Halv Ironman-tävlingen på Mallorca. Det är 62 proffs anmälda, varav 3 svenskar. Jag, Jonas Bergkvist och Fredrik Carlén. Vi är faktiskt fler svenskar på startlinjen än vad det är spanjorer (2 st). Som vanligt är halva startfältet från Tyskland med världsrekordhållaren Andreas Raelert (7:41 h, Challenge Roth 2011) i täten. Några andra uppseendeväckande namn är Andrew Starykowicz och Bart Aernouts. Starykowicz är fenomenalt stark på cykeln och är en underskattad och något osynlig världsstjärna.
Jag är faktiskt förvånad över att motståndet är så hårt. Mallorca 70.3 har trots allt den lägsta kategoriseringen av IM-tävlingarna. Det innebär att prispengarna inte är skyhöga och att kvalpoängen till VM inte heller är så höga. Förra året var antalet startande proffs 28. Hur många som var anmälda vet jag inte. Troligtvis kommer minst 10-15 st inte att starta. Utöver dem kommer minst 5 att bryta. Att genomföra en hård tävling när det inte känns perfekt är onödigt.
Att motståndet är bra ger än mer motivation.
De senaste dagarna har jag börjat träna mer specifikt inför tävlingen. Först passade jag på att springa ett bergspass. Egentligen sprang jag det bara för arbetets skull men jag passade på att njuta på vägen. Det var skönt att byta upp mig till det här:
Istället för det här: (4×4 min i skokartongsgymmet bakom mig)
Banyalbufar
Teix
Efter dagens pass kände jag mig tröttare än vanligt. Intervaller i nästa 5 timmar tog på krafterna. Positivt var dock att jag inte blev riktigt trött förrän jag kom hem. Men väl hemma kunde jag inte bestämma mig om jag skulle äta eller sova.
