Jag är nu hemma igen efter världscuptävlingen i Tyskland. Denna gång har det gått riktigt bra! Det var ett etapplopp som bestod av fyra etapper varav ett tempolopp. Första dagen åkte vi 67km. Jag hade innan loppet bestämt mig för att strunta i fegtaktiken jag tidigare haft i utlandet och satsa järnet. Jag kände mig stark och fick efter några attacker en fin lucka tillsammans med ytterligare sju cyklister när 25km återstod. Det gick dock inte tillräckligt fort i gruppen och klungan knaprade in på oss. Jag höjde då tempot lite uppför en kort backe. Ingen av de övriga hängde på. Därefter åkte jag solo tills det återstod 2km av loppet. Då kom två åkare upp mig. Den ena av dessa två attackerade direkt. Varken jag eller tysken som var loss kunde hänga på. Jag lät tysken jaga till en början då jag var lite mör efter min solotur. En slovak anslöt till oss båda och hjälpte till med jakten på belgaren. Vi kom inte ikapp honom och jag spurtade till mig en 3:e plats på fredagens etapp.

Morgonen efter var det tempo. Det kändes fint och jag fick bra flyt med en gång. Jag slutade femma på den 8.8 km länga sträckan med tiden 11:55. Jag gick nu upp på en 2:a plats totalt. Det kändes fint med tanke på alla problem jag haft tidigare med bortdomnande ben som sabbat åtskilliga tempolopp. Jag hade inte dessa problem idag.

På eftermiddagen var det dags för linje igen. Denna etapp var den tuffaste av alla eftersom det blåste ordentligt. Till min stora förvåning kändes benen ändå helt okej. Laget grillade tyskarna som hade ledartröjan redan från start. När det återstod 20km kontrade jag på en av Edvins hårda attacker. Jag fick lucka med en gång sen snurrade benen av sig själva. Jag och min utbrytarkollega höll undan med en liten lucka bak till klungan. Spurten tog jag då han varit trött hela vägen och inte orkat dra så mycket och inte heller spurta ordentligt. Det blev dock ingen tid ner till klungan där tyskarna och belgarna jagat mig. Jag gick nu från 8 sekunder efter till 2 sekunder efter.

Sista dagen skulle vara den tuffaste dagen. Det var den inte. Backarna som var utlovade var varken branta eller långa plus att det var helt vindstilla. Edvin gick loss i lång utbrytning och jag kunde sitta i klungan och ta det lugnt. Jag ljög ihop en historia om att vi hade två man med därframme som bara var några få sekunder bakom i sammandraget. (Det var nästan sant förutom att Jonas som låg sexa totalt satt med i klungan…) Tyskarna köpte det dock och gick upp och jagade i flera mil. När vi anslutit till den bakre av grupperna attackerade jag för att försöka ansluta till den första gruppen. Det gick dock inte så bra då det var alltför många som vill hämta in mig. Jag försökte ett par gånger men lyckades inte någon gång. Gruppen som var före kom vi dock ikapp på upploppet efter ett mycket starkt lagarbete. Jonas vurpade med 5km kvar. Jag räknade bort honom med en gång och tänkte att han inte kommer hinna ikapp igen. En kilometer senare satt han dock längst fram i klungan och dundrade ikapp utbrytargruppen tillsammans med Edvin. Respekt!

Jag blev tvåa sammanlagt och Jonas 6:a. Edvin som kört på linjehojen på tempot blev runt 20:e man totalt. Vi blev trea i lagtävlingen. Dessutom lyckades jag bli tvåa i både bergspristävlingen och poängtävlingen. Dessa båda tävlingar är dock ”röstpristävlingar”. Jag satsade allt på den gula tröjan.

Nu väntar Scandinavian Week och sedan VM i Mexico!

Med vänlig hälsning Andreas

Warning: Trying to access array offset on value of type bool in /customers/7/3/7/andreaslinden.se/httpd.www/wp-content/themes/themetrust-create/inc/template-tags.php on line 681

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.