Efter många förfrågningar har jag gett efter. Stoltheten inom mig är till salu. Mitt omtalade banansafari kommer att kallas för babiansafari. The secret är från och med nu ingen secret.

Att springa är roligt. Men det finns sätt att göra löppassen ännu roligare. Mitt favoritknep är att jaga djur utan några andra vapen än min egen uthållighet. Rådjur och kaniner är lämpligast att utmana. Kaniner är relativt enkla att fånga. De är snabba en kort bit, men framförallt är de korkade. Rådjur är betydligt svårare. De är både smartare och snabbare.

För att du ska slippa pröva dig fram så kommer jag att guida dig till hur du enklast fångar ett rådjur eller en kanin.

Taktiktips för att fånga en kanin:

Det är enklast att fånga en ”stadskanin”, en kanin som lever inne i staden. De är vana vid ljud och rörelse vilket gör att du kan komma väldigt nära dem innan de flyr. Kaniner är nattaktiva, därför bör du springa tidiga morgonpass för att ha möjlighet att fånga en. När jag i inledningen beskrev en kanin som lättfångad var det relaterat till hur svårfångat ett rådjur är.
Smyg dig mot kaninen åt det håll som det är enklast för dig att springa. Om det finns en uppförsbacke ska du jaga kaninen uppför den. Kaniner är, som du förhoppningsvis vet, fyrbenta djur och är därför långsamma uppför men snabba utför. Om du har tur ligger det grus på flyktvägen. Kaniner springer inte bra på grus.
När kaninen hör dig – låtsas som det regnar och närma dig ännu långsammare. När den börjar springa följer du efter så snabbt du kan. En stadskanin kan hålla ett hyggligt tempo i 200-300 meter. Sluta aldrig springa om den drar ifrån dig. Efter några hundra meter kommer den att krokna ordentligt. När den kroknar är det bara att toucha den skrika ”du är” och fortsätta springa. När den blir touchad kan den ibland ge upp och bara stanna. Om den gör det ska du låta den ligga kvar, oavsett hur sugen du är på att ta med den hem för att visa polarna.

Simon fångade en vildkanin för några veckor sedan. Han tog en bild på sin träningskompis innan de skuttade vidare åt varsitt håll. Enligt Simon fick kaninen en så kraftig superkompensation av jakten, att den under den följande veckan utvecklades till en hare.

Ps. Om du ska fånga en kanin i en stad bör du först försäkra dig om att du inte stör trafiken eller utgör någon fara för allmänheten. Fånga heller aldrig en kaninunge.

Taktiktips för hur du fångar ett rådjur:

Ett rådjur som lever nära en stad, i en skog med motionsspår eller i en skog med mycket mänskliga ljud (bilar, prat, cyklar m.m.) är lättare att fånga än ett rådjur som lever mitt i skogen. Precis som med kaninen ska du försöka jaga rådjuret i en uppförsbacke. På grund av dess höga tyngdpunkt och att de är fyrfotade så springer de riktigt dåligt i branta backar.

Ett rådjur kommer upp i en hastighet av 50-60 km/h på slät mark men kan inte hålla den hastigheten mer än i en minut. Om terrängen är svår går det dock betydligt långsammare (även för dig). Rådjuret är inte skapat för att springa långa sträckor. Om du efter en minut fortfarande har rådjuret inom synhåll du goda, eller i alla fall existerande, chanser att kunna komma ikapp det. Efter att rådjuret har sprungit i en minut kommer det att bli tvunget att stanna och vila. Fortsätt att springa tills du kommer ikapp. Om du nu kommer ikapp.

Det bästa sättet att springa ikapp rådjuret är helt klart att jaga det uppför en riktigt brant uppförsbacke. Eftersom vi människor är tvåbenta kommer vi att kunna springa snabbare än rådjuret. Vi har enormt starka lår och kan även hålla vår kropp lodrät gentemot gravitationen. Om det är brant uppför kan rådjuret inte springa snabbare än i högst 20 km/h. Det är dock väldigt få människor som har fysik nog för att springa så snabbt i en uppförsbacke. Lyckligtvis finns det även snabba och långsamma rådjur. Försök att fånga alla rådjur du ser, förr eller senare kommer du att stöta på ett med ”dåliga gener”.

Träningskompis

Jag har själv aldrig lyckats fånga ett rådjur. Men jag har å andra sidan bara fått 4-5 riktigt bra möjligheter. Det närmaste jag har kommit ett rådjur är ca 5-10 meter. Tyvärr hade vi då kommit uppför backen och rådjuret kunde använda farten från dess fyra ben för att springa ifrån mig utför en brant sluttning.

Efter backintervallen med mig blev superkompensationen  så kraftig för rådjuret att det under den följande månade utvecklades till en älg.

Ps. Rör aldrig rådjuret om du kommer ikapp det. Nöj dig med att du sprungit ikapp det. Jaga aldrig ett rådjurskid, råbock eller en älg.

Ett räddhågset rådjur

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.