För drygt två år sedan postade jag detta inlägget på bloggen. Det var det roligaste jag någonsin gjort och jag är vansinnigt sugen på att göra det igen. Några timmar snabbare.

”Efter en fruktansvärt, härlig tävlingsdag korsade jag mållinjen på Lidingöloppet efter 19 timmar och 46 minuter.

Vasaloppet: 3h 58 min
Starten gick klockan 01:30 i 4 grader och spöregn. Jag var optimistisk och höll humöret på topp under hela racet. Dock led jag av sviter från min magkatarr och kunde bara dricka ca 2dl Dahlblads sportdryck. Jag hade planerat att gasa järnet till Evertsberg där loppet blev mer lättåkt. Detta lyckades jag riktigt fint med och tiden blev riktigt bra.

Vansbrosimmet: 35 min
Under onsdagen var jag nere och provsimmade Vansbrosimmet. Det var då drygt 10 grader i vattnet när jag simmade de första två kilometrarna. Organisationen hade förbjudit mig att simma den sista kilometern på grund av det höga vattenflödet. Det var för farligt att ge sig upp mot målrakan.

Under loppet sa simmaren som var med mig att det var 16 grader i vattnet. NOT. Det var uppmätt till knappa 13 grader. I kanten. Där jag misstänker att någon precis lättat på blåsan. Vattenflödet var fortfarande högt och det var för farligt för att simma sista kilometern. De ville korta ner sträckan till 2km. Jag ville simma den vanliga sträckan. Kompromissen blev att jag fick starta längre upp i älven och sedan gå i mål efter den riktiga distansen. Hade det varit såna här förhållanden under det officiella Vansbrosimmet skulle de kortat ned sträckan till 2km och inte förlängt det. Första 500m hade jag ordentliga problem med temperaturen eftersom jag var fruktansvärt nedkyld efter Vasaloppet. Sen fick jag upp värmen och hade halvbra flyt under sista delen. Jag tog det mycket lugnt både innan, under och efter då jag hade gjort en fantastisk tid på Vasaloppet. Tiden var på min sida. Hur som helst blev Vansbrosimmet godkänt av organisationen och kontrollanten.

Vätternrundan: 7h 7 min
Innan start satt jag och väntade 65 min för att åka iväg med min officiella startgrupp. Jag var anmäld till Vätternrundan men hade räknat med att åka Vasaloppet grymt mycket långsammare än jag verkligen gjorde. Loppet gick fint och jag hade snabbaste tiden delat med oklart antal cyklister. (Det var vad jag fick veta vid målgång i alla fall.) Under loppet försökte jag fokusera på att benen var fräscha. Det fungerade fint och jag är nöjd med min tid.

Lidingöloppet: 2h 39 min
Jag hade gott om tid och körde en intervlju med SVT efter målgång på Vätternrundan. Tyvärr så blev vi tvungna att åka runt Stockholm med helikoptern eftersom självaste Kungen stängt av luftrummet i stan. All respekt till honom och brudparet. Men just då fick jag lite bråttom när resan tog 25 min extra.

Första 15km gick utmärkt. Resterande var otroligt tunga. Det var precis så jobbigt som man tror att det ska vara. Jag är ingen supermänniska, istället fick jag bita ihop. Med 11km kvar vurpade på en sten och studsade förbi min kontrollant/vägvisare/elitlöpare på sittdynorna. Kramp fick jag också. Härligt. Med 8km kvar gick jag i en backe. Efter det bet jag ihop och gick i mål på 2h 39 min.

Mina energidepåer var helt slut efter loppet. Jag minns inte vilka som var på plats, vem som gav mig mat, hur lång bilresan var hem eller knappt var jag befann mig. Kolhydraterna var slut. Hjärnan som kräver just kolhydrater fungerade inte. Just då var jag mest nöjd med att vara i mål och ha klarat tiden. När de andra hjälpt mig in i bilen somnade jag, mitt i min och Stefans konversation.”

Tack till alla som stöttat mig!!!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *