I höstas hade jag en klient och vän på besök här på Mallorca. Han hade sin dotter med, som under vår lunch roade sig med att spela schack på sin pappas telefon. Hon spelade och vann gång på gång och skulle nu byta till en svårare nivå. De olika motstånden var, från avancerat till lätt; Mästaren, Medaljören, Elitspelaren, Den vuxne, Barnet och Apan. Idén slog mig idag. Detta utgör metaforen för helgens taktik.

På söndag tävlar jag i Palma Duathlon. Distanserna är 5 km löp + 18 km cykel + 2,5 km löp. När jag satt och googlade motståndet idag insåg jag att killen som sprang så överjävligt förra tävlingen (men som jag cyklade ifrån) är fruktansvärt duktig. Han har bland annat blivit 5e man på Duathlon-VM för U23. Förmodligen springer han de inledande 5 kilometrarna under 15 minuter. Det gör inte jag. Jag lär tappa minst 30 sek på honom. Däremot är jag bättre än han är på att cykla.

Min konkurrent har flera avgörande pjäser som jag saknar (stark löpning). Jag har dock ett försvar av bönder som han saknar (stark cykling). Jag kommer kunna avvärja hans första attack med mina många bönder men det kommer gå åt många förlorade pjäser innan jag kan sluta försvara mig (jag kommer ikapp på cykeln men har förlorat en del energi).
Det är nu jag måste vara listig. Det är nu jag måste vara Mästaren. Jag måste reda ut ett dåligt parti. Förhoppningsvis fortsätter min motspelare vara Apan (han är inte taktisk för fem öre). Apan slösar pjäser i onödan och flyttar utan att tänka (slösar energi). Om jag kan placera mina pjäser väl kommer Apan att råka försätta sig själv i schackmatt och ge mig segern.

Jag måste bara fördela min energi rätt, attackera precis på rätt meter under cykelsträckan, ta i exakt så mycket som jag behöver och sedan hoppas på att mitt försprång räcker.

Till mina måltävlingar kommer jag att ha fler pjäser. Men för mina träningstävlingar behöver jag vara smart. Det är roligt och nyttigt att vinna. Är jag ambitiös innan tävlingen, kommer jag ge mig själv ett riktigt bra träningspass. Igen.

Seger Artà Duathlon Andreas Lindén
Mållinjen i Artá Duathlon

4 Comments

  • Jag gillar din tankegång. I detta och i många tidigare inlägg. Du lämnar liksom ingenting åt slumpen och jag tror det är det som skiljer mästaren från övriga. Kommer att tänka på Ingemar Stenmarks citat som just nu cirkulerar på facebook när jag läser din text, något i stil med; ”jag vet inte vad tur är, bara att ju mer jag förbereder mig desto mer tur får jag”

    • Riktigt bra citat! Min coach när jag cyklade sa alltid: ”För att vinna en cykeltävling behöver man tur, ju bättre man är desto mer tur har man.”
      Jag var något inspirerad av detta när jag skrev inlägget om Tro, vett och blåbär.

      Ha det fint!

  • Andreas

    Din mentala förberedelse ger dig en extra kraft, styrka och tillslut förhoppningsvis ett försprång på mållinjen.

    Tankens kraft är enorm.

    • Det är detta jag insett också. Jag arbetar oerhört mycket med min mentala kapacitet. Den kommer vara avgörande många gånger framöver.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.