Gårdagens tävling gav mig flashbacks från när jag som juniorcyklist ständigt gav mig ut och cyklade riktigt långa pass helt utan mat. Under de långa passen höll jag inte lika högt tempo som idag. Men efter 3h var mina kolhydrater slut och tempot sjönk med 30%. Idag fick jag samma känsla efter 90 minuter. Jag har räknat och räknat. Varje gång har jag fått samma resultat. Kolhydraterna kan inte ha tagit slut. Matematiken ljuger inte.
Innan varje tävling väger jag upp exakt rätt mängd energi med hjälp av en matvåg. Jag avrundar inte. Allt ska vara exakt. Och exakt ska vara optimalt. 33 är 33. 57 är 57. Inte 30 eller 60.
Förra söndagen tränade jag i Alcudia. Först cyklade jag ett varv på tävlingsbanan. Den är 91,6 km. Alltså drygt 8 km kortare än idag med lika många höjdmeter. Efteråt sprang jag 5 km i högt tempo. Trots att jag då fick i mig betydligt mindre energi (då hade jag faktiskt räknat fel) orkade jag betydligt längre. Problemet kan alltså inte varit energibrist.
Något annat som jag fick problem med igår, som jag aldrig haft problem med förut, var en överaktiv blåsa. Jag kissade 5 ggr innan start och sedan 3 gånger under tävlingen. Efter målgång fick jag springa iväg och göra det en gång till. Det finns ett enkelt knep för att kontrollera kroppens vätskebalans. Även efter målgång hade jag väldigt mycket vätska i kroppen. Efter 3 timmars hårt arbete och endast 2 liter vätska bör jag ha gått minus.
Det finns ett samband mellan min märkliga vätskebalans och gårdagens kraftlöshet.
Idag är jag frisk och stark. Jag har också analyserat och pratat med Simon om vad som ligger bakom. Vi håller på att experimentera med min kost för att hitta en optimal lösning för mig. Hittills har det fungerat mycket bra. Vi trodde att så också var fallet igår. Men efter ett långt samtal kom vi fram till orsaken. Jag hade helt missat en detalj som gav mig salt/vätskebrist. Min balans i kroppen hade rubbats. Istället för att suga upp vätska och spara saltet gjorde sig kroppen av med allt, trots att jag egentligen behövde det.
I och med att jag nu vet vad som hände och varför det hände behöver det inte hända igen.
Min tävlingsdräkt har aldrig sett ut så här förut
Simning
Vid simningen hade jag stora problem då mina glasögon immade igen. Jag fick följa fötter hela vägen. Det gjorde att jag inte kunde hålla mitt tempo. Dessbättre har jag en månad på mig till Alcudia halv IM att testa fram ett par simglasögon som inte immar igen.
Cykling
Växlingen gick även den bra. Jag var en av de snabbaste att få av våtdräkten och hoppa upp på cykeln. Efter 25 km låg jag 3a (4a om man räknar fd. epoavstängde Toni Colom, vilket jag inte gör). Jag hade tagit in tid på de flesta men tappat tid på Dreitz. På toppen av backen hade jag tappat ytterligare lite tid på Dreitz som gjorde en fantastiskt bra tävling. Min utförskörning var en katastrof. Jag fick bredsladd i andra kurvan och slet upp gummit i bakdäcket. Efter det hade jag katastrofalt väggrepp och fick sladd lite titt som tätt. Att jag inte punkterade var ett mysterium. Jag körde av vägen i en serpentin efter halva backen men klarade mig utan skador.
Vid varvning hade jag närmat mig täten igen men tappade ordentligt med tid på andra varvet. I den sista klättringen uppför San Salvador stod jag still. Jag var ordentligt snurrig i utförskörningen och blev bara sämre och sämre på väg tillbaka till Portocolom.
Normalt sitter jag och väntar på att andra ska tappa fart då deras uthållighet inte räcker till. Men den som tappade mest fart av alla var jag.
Jag passerar en grupp inhämtade cyklister uppför San Salvador
Jag och mitt största fan
14 km/h istället för 24 km/h uppför San Salvador 2a gången
Löpning
Jag växlade till löpningen samtidigt som en annan triathlet. Han hade kommit ikapp mig i utförskörningen nerför San Salvador. Min första tanke var att springa ifrån honom då tempot vi höll var lågt. Jag hade ingen kraft men var van vid att springa betydligt snabbare än så. Min konkurrent försvann lika snabbt som tanken hade dykt upp i mitt huvud. Jag sprang 6 km innan jag bröt med bara 4 km kvar.
Med facit i hand borde jag brutit tidigare. Det var inte hälsosamt att pressa kroppen i det skicket. Jag var så fokuserad på att göra en bra tävling att jag inte förstod att något var fel förrän det hade gått till överdrift.
Segrare igår var Andreas Dreitz. Han vann i stor stil och slog den 8-faldige duathlonvärldsmästaren Jorie Vansteelants banrekord med tre minuter. Först över mållinjen var dock Antonio Colom. Han joggade i mål 8 minuter före Dreitz.
Åt du mycket bröd före tävlingen eller något annat saltrikt i syfte att fylla på förråden? Det är en av de stora nackdelarna med kolhydratladdning– att det kan spåra ur så att saltbalansen rubbas. Stora mängder salt före tävling kan skapa såna här situationer.
Enligt egen erfarenhet kan det kännas ganska ok inledningsvis, men allt eftersom depåerna döms (glykogen, vätska och salt minskar) kommer tröttheten smygande (klart försämrat vätsketryck i musklerna) och efter ett tag (någon timma) även kramper när salthalten sjunker kraftigt.
Du lade på dig flera kg i vikt genom att dels kolhydraterna lagrade vätska (~2,8 g/g kolhydrat), plus att saltet bidrog till ytterligare vätskeinlagring. Du svettades bort en massa salt, samtidigt som kroppen succesivt var i behov av mer salt, och därför höll kvar vätska och salt på slutet av loppet. Det skapade en situation där kroppen arbetade mot sig själv. Att tillföra salt och vätska i den takt det förbrukas är mycket mer naturligt, då uppstår inte såna här situationer.
Andreas du får gärna förklara vad som felade så jag också förstår, har haft nått sådant där problem en del gånger, exakt så där…så jag vill gärna veta lite mer…
Liknande erfarenhet här. Sthlmsmaran förra året kissade jag en handfull ggr mellan 10 och 20km. Var helt tom på energi vid trettio trots att jag var i mitt livs löparform. Har fortfarande inte koll på varför det blev som det blev.
Bättre lycka nästa gång!
vad i helvete! slå ett banrekord med 11 min! det är en skandal att han får tävla. nyttan av hans tidigare period är ju glasklar. det är ju hellöjligt. om jag var där (som åskådare) skulle jag kasta tomater på honom vid prisutdelningen.
Tjena!
Vätskebalans är och har varit ett väldigt diskuterat ämne det senaste, och jag tror de flesta som kan sin hemläxa att dricka efter törst är det absolut bästa. Vill ni ha lite intressant att läsa kan ni läsa denna artikeln från en känd forskare nere i Sydafrika som heter Timothy Noakes: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21346332. Det är en person Guddi har skrivit om flertalet gånger och att det faktiskt är farligare att dricka än att inte göra det. Läs hans väldigt informativa inlägg kring vätska här: http://tranastyrka.se/vatskebalans-saltbalans-och-motionarer/
För att snabbt förklara så har kroppen en balans på ca 135-140mmol Na/liter. Vilket kroppen håller koll på genom ett väldigt finjusterande system som urin och törst. Under aktivitet minskar däremot frisättningen till urin för att kroppen förväntar sig en vätskeförlust i form av svett. Här kan det bli problem om man dricker enorma mängder vatten och sportdryck utan att svettas. Saltet i en sportdryckslösning ligger på ungefär 10 till 30 mmol/l. Vilket motsvarar vad som kommer ut i 1 liter svett, give or take. Men är det kallt så du inte svettas och du samtidigt kör intensivt, vilket ger frisättning av vätska bundet till glykogen kan man lätt hamna i saltbrist om man dricker mer än törst. Detta för att kroppen inte reglerar balansen lika effektivt under aktivitet. Kroppen minskar på urinproduktion för att den just som sagt förväntar sig en vätskeförlust. Det kan bli farligt då många som drabbats av hyponatremi(för lågt med salt) behandlas för symptomen för vätskeförlust som liknar varandra och därför riskerar att förvärra situationen ytterligare.
En lite praktisk tillämpning till detta:
Kör man väldigt intensivt och vill kontinuerligt fylla på med kolhydrater kan man istället för att dricka sportdryck äta bars eller ta det i gelformat. Då det bli väldigt koncentrerad form kan magen busa lite men man riskerar inte att hamna i hyponatremi på samma sätt:).
//Simon
Kom ner på jorden Andreas!
Resultatet var mer än väntat med så dålig tränig och så lite erfarenhet som du har. Så vitt jag kan bedöma har du aldrig ens fullfäljt ett HIM utan drafting. Dålig simförmåga och dålig pacening på cykeln kan inte ha resulterat i något annat. Dessutom så har du väldigt dålig löptekning som kräver frächa ben!
Man blir bara less på tjatet om Colom.
Visserligen påstår du att du har aldrig tagit emot piller från teamledningen, men du har tagit emot mat och dryck från samma personer utan att veta vad de innehöll.
Colom har avtjänat sitt straff. Punkt. Kan du inte matcha hans cykling, så beror det på något annat än att han har dopat sig för 4 år sedan. Att anklaga och mobba honom är inte sportsligt.
Anonym:
Är det inte mer osportsligt att skaffa sig fördelar gentemot andra genom att använda prestationshöjande medel? Spelar ingen roll om det var 4år sedan, en gång fuskare ALLTID fuskare… Finns inget annat straff än livstid på sånt!
Anonym har ju en poäng med att det är lite segt att höra tjatet om Colom..
Andreas har gjort sin poäng det räcker liksom på nåt sätt..man kan ju välja att nämna att han var först i mål och välja att fokusera på övriga som man tycker körde ett bra lopp.
Appropå hans avstängning så kanske den ska förtydligas vad den gällde.Om nån har läst på mer än det som Andreas har sagt och vill dela med sig. vissa former av doping är inte lika svart och vitt,iaf inte bevisningsmässigt. Livstidsavstängning är givetvis bra om dopingen står utom allt tvivel. Gör den inte det så är en tidsbegränsad mer fair. skulle det däremot finnas mycket som pekar på doping igen = livstid.
Tävlingarna kanske själva borde välja vilka som de låter starta..och ta avstånd från de med dåligt rykte.
jocke bry dig inte. det är bara ett troll. ingen normalvettig person skriver så där.
Håller inte med Pa: 1. jag tycker att det tål att upprepa vad han har gjort. det står bortom allt tvivel att han var dopad, eftersom han ju testades positivt 2009. Och resultatet var väldigt svart på vitt.
2. Han nämner Colom en enda gång i detta inlägg. det är inte mkt. och han gör ju precis som du sa att han kunde göra, nämna att han var först i mål.
@Jonatan W:Jag säger inte att han inte har varit dopad, jag påstår däremot att metoderna för att hitta epo/bloddoping inte alltid är/har varit helt tillförlitlig.han överklagade sin dom med hänvisning till det.
Det känns dessutom som att eftersom han får tävla att det inte är speciellt mycket att göra nåt åt.
Andreas är givetvis fri att ogilla doping vilket jag gör med. Det jag menar är att jag vet inte om det i sak gynnar honom själv eftersom han mötte protester från triathlonvärlden därnere och arrangörer om jag fattade det rätt. Han gör nog bättre i att lägga fokus på sin träning och tävlande.
Han har skrivit om Toni Colom i flera inlägg. Lägg fokus på det som är viktigt och på sin egen insats istället.
Den var oavsett om man räknar bort Colom långtifrån tillräcklig för att vinna vilket verkar vara det som
Andreas siktar på.
Kan vara dags att se över sin träning och ev ta kontakt med nån coach eller erfaren triathlet kanske nån av de killarna som har tävlat som proffs, Björn, Jonas , Clas med flera för tips och råd hur man kan lägga upp sin träning och tävlingssäsong.
Han har med stor sannolikhet bra möjlighet att bli duktig på triathlon men ibland är det bättre att låta resultaten tala.
Det finns möjlighet att välja hur man skriver inlägg och vilket fokus man har..att dumförklara andras upplägg(cyklister) som han tidigare har gjort i sin blogg och sen få stryk ser ju sådär ut.
triathlon ä mycket trial and error så att han gör dåliga resultat ingår i utbildningen till att bli bättre.
Tester för epo är dåliga. Men inte på det sättet du fått för dig. Det är svårt att spåra epo med de tester som finns. Däremot är risken att åka dit för Epo-doping nästan obefintlig om man inte fuskat.
Du kan läsa mer om epo och bloddoping här: http://traningslara.se/bloddopning-del-2-hur-vanligt-ar-bloddopning/
Visst överklagade Colom. Men han fick också avslag. Igen. Av en anledning.
Jag har inte fått några problem med arrangörer, konkurrenter eller folk på ön. Behåll gärna sådana gissningar för dig själv. I själva verket fick jag mail och support från mallorquinerna. De håller med. Efter att jag ignorerade Colom har jag långt fler som supportar mig här än jag tidigare haft. De negativa kommentarer jag mottog kom från Coloms fru och svåger.
På 1800-talet hade kvinnor inte rösträtt. Men det var inte lönt att försöka ändra på det eftersom kvinnor ändå inte fick rösta. Inte sant?
Jag är för livstids avstängning. När jag får lite mer tid kommer jag att berätta mer varför. Jag har skrivit om det tidigare men du har förmodligen inte läst de inläggen. Livstids avstängning för medveten doping är inte långt borta. Simon och jag har varit i kontakt med personer som driver den frågan. Förmodligen dröjer det inte många år innan medvetet dopade idrottare inte kan göra comeback. Därför är det högst aktuellt att reagera när idrottare kan träna dopade i åratal och sedan göra comeback.
Men oroa dig inte. Vi lagar maten. Sedan ropar vi på dig när den är färdig. Det kommer att vara det ljuvligaste du ätit. Tänk om du varit med och lärt dig hur man tillagar det själv.
Ett dåligt resultat får dig att tvivla. Kanske för att du aldrig förstått. Kanske för att du valde att inte se. Min utveckling har gått framåt med stormsteg denna säsongen. Som jag beskrev i texten var det ett experiment med kosten som gick fel. Att jag inte berättar mer ingående om det beror på att jag inte vill tipsa mina konkurrenter om kunskap de själva inte fångat. Precis som du skriver här handlar triathlon om att lära av sina misstag.
Att leta upp en annan coach vore patetiskt. Så gör man i fotboll när spelarna tappat förtroendet för sig själva och behöver ny energi. Jag har inte tappat mitt förtroende för mig själv. Jag behöver ingen ny energi. Och jag kommer definitivt inte byta coach.
Jag har inte dumförklarat cyklister. Jag har ifrågasatt merparten av cyklisternas träning. Om du missat det har jag själv varit tävlingscyklist i flera år och gått från sämst i ungdomsklassen (2005) till proffs (Capinordic 2009). Jag kan inte mer än tro att det har berott på min träning där jag mätt mina resultat i effekt, inte timmar eller kilometer. Ifrågasättandet av cyklisters värderingar när det gäller träningsmil är för mig befogat. Svaren jag fått har handlat om vikten av distansträning. Vilket inte är svaret på min fråga.
Hej och tack!
Jag gör inte om misstaget igen och lär få bättre resultat på nästa tävling. Simon gav en bra förklaring i sin kommentar. Anledningen till att jag hamnade där var som sagt ett kraftigt överskott av natrium. Ni som drabbats av det. Se över er kost. Det krävs dock ett kraftigt överskott i många dagar för att hamna i obalans.
Och bry er inte om kommentarer från folk utan namn eller emailadress. Det gör inte jag.
Tester för epo är dåliga. Men inte på det sättet du fått för dig. Det är svårt att spåra epo med de tester som finns. Däremot är risken att åka dit för Epo-doping nästan obefintlig om man inte fuskat.
Du kan läsa mer om epo och bloddoping här: http://traningslara.se/bloddopning-del-2-hur-vanligt-ar-bloddopning/
Visst överklagade Colom. Men han fick också avslag. Igen. Av en anledning.
>> skillnaden i blodvärde från person till person skiljer oxå extremt mycket och påverkas av hög höjd och andra faktorer som tex gener.
jag har aldrig påstått att han inte har varit dopad, jag påpekade att han överklagade..
jag har fortfarande svårt att se vad du vinner på att inte ta honom i hand när du har ställt upp på att tävla mot honom..
Har du försökt att få honom bojkottad från tävlingar som du ska köra? det hade varit bättre. <> så bra då, fick en annan uppfattning när jag läste dina inlägg där du skrev att du blev tillbakaropad..
På 1800-talet hade kvinnor inte rösträtt. Men det var inte lönt att försöka ändra på det eftersom kvinnor ändå inte fick rösta. Inte sant?
Jag är för livstids avstängning. När jag får lite mer tid kommer jag att berätta mer varför. Jag har skrivit om det tidigare men du har förmodligen inte läst de inläggen.
>>jag har läst ganska många av dina inlägg. Avsiktlig och systematisk doping där det inte råder nån tvekan så är livstid en bra idé.
Livstids avstängning för medveten doping är inte långt borta. Simon och jag har varit i kontakt med personer som driver den frågan. Förmodligen dröjer det inte många år innan medvetet dopade idrottare inte kan göra comeback. Därför är det högst aktuellt att reagera när idrottare kan träna dopade i åratal och sedan göra comeback.
>> Många dopare blir redan idag avstängda på livstid. tex vid återupprepade överträdelser och annat..<>jag tycker givetvis att du och din kompis ska sträva efter det som ni tror på! På vilket sätt skulle det tillföra något i mitt liv att lägga ner min energi att laga maten när ni ändå tänker göra det?
Ett dåligt resultat får dig att tvivla. Kanske för att du aldrig förstått. Kanske för att du valde att inte se. Min utveckling har gått framåt med stormsteg denna säsongen. Som jag beskrev i texten var det ett experiment med kosten som gick fel.
>>Du har utmålat dig själv som favorit i flera tävlingar som du inte har vunnit. I vilken tävling tycker du att du har mött bra motstånd?
jag tvekar inte på att du går framåt, det gör du säkert men ännu har du inte uppfyllt dina egna uttalande mål.<>Än så länge har de fortfarande ett försprång eftersom de slår dig..
Precis som du skriver här handlar triathlon om att lära av sina misstag.
Att leta upp en annan coach vore patetiskt. Så gör man i fotboll när spelarna tappat förtroendet för sig själva och behöver ny energi.
>> Av en anledning eftersom det kan bli bättre av ett miljöombyte. Man kan även lära sig av andra(s misstag)
Jag har inte tappat mitt förtroende för mig själv. Jag behöver ingen ny energi. Och jag kommer definitivt inte byta coach.
>> jag pratade inte enbart om en ny coach utan kanske mer att ta tips och råd kring annat runt livet som triathlonproffs. Uppenbarligen så är du väldigt nöjd med dig själv och din tränare.
Jag har inte dumförklarat cyklister. Jag har ifrågasatt merparten av cyklisternas träning.
>> det du just skrev är i om inte samma sak nästan..
Om du missat det har jag själv varit tävlingscyklist i flera år och gått från sämst i ungdomsklassen (2005) till proffs (Capinordic 2009).
>>Nej , jag har inte missat det efter att ha läst din blogg däremot innan hade jag ingen aning om det.
Jag kan inte mer än tro att det har berott på min träning där jag mätt mina resultat i effekt, inte timmar eller kilometer. Ifrågasättandet av cyklisters värderingar när det gäller träningsmil är för mig befogat. Svaren jag fått har handlat om vikten av distansträning. Vilket inte är svaret på min fråga.
>> Kilometer för siffrans skull är givetvis inget att sträva efter men distansen lär de behöva.Även kvalitetspassen med..
Det vore intressant så här en bit in på säsongen att du skriver en liten sammanfattning om vad du tycker om dina tävlingsresultat, gärna lopp för lopp.
Och kanske var du har för mål på nästkommande tävlingar.
lycka till med träningen och tävlandet