Det ligger ett falskt privat konto på Facebook där någon ”lånat” min identitet och mina bilder. Personen utger sig för att vara jag, boendes i Stockholm med arbete på Team Sportia. Dessutom talar ”jag” spanska, är vän med 67 tjejer och engagerar mig i en swingerklubb. ”Jag” varvar mina uppdateringar med överkroppsbilder samt sexuell frustration.
Jag hoppas att personen inte skickat några privata meddelanden i mitt namn. Jag hoppas också att Facebook inom kort släckt ner kontot.

De flesta begriper nog att det inte är jag, även om det är jag på bilden.

Tidigare var mitt privata konto helt stängt för allmänheten då jag vill hålla det för min familj och mina vänner. Istället skapade jag min Facebook-sida för dem som vill följa mig på Facebook. Nu har jag öppnat mitt privata konto, bara för att alla ska kunna särskilja på jag och ”jag”. Förhoppningsvis leder det till än färre missuppfattningar.

Jag är inte jätteförvånad att det händer. Det har hänt andra som jag känner. Däremot är jag fundersam över syftet. Kontot handlar uppenbarligen om att sänka mitt värde både som människa och varumärke. Jag har inga fiender. Men det finns personer som inte gillar mig. Oftast vet jag inte ens vilka de är. Ännu oftare vet de heller inte vem jag är. De vet bara vilka de själva inte är. Jag ser det som en komplimang. Uppenbarligen är mitt liv mer intressant än någon annans eget liv.

Jag har fördelen att finnas på internet sedan tidigare. Både genom min hemsida samt inom sociala medier. Om jag inte funnits på nätet eller i sociala medier sedan tidigare skulle den falska profilen kunna misstas med mig i alltför många fall. Det går att stjäla en bild och ett namn, men det går inte att stjäla flera års kommunikation.


”Jag”

 

Jag

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *