Igår simmade jag inte bättre än tidigare. Min utveckling har stannat av. Nu måste jag arbeta där länge tills utvecklingen plötsligt skyndar på igen. Eller också kan jag förändra något för att fortsätta utvecklas. Inte i samma takt, men utan den tidskrävande träningsplatån.

Jag får gång på gång höra om folk som fastnar på en platå i träningen. Detta är ett fullt accepterat fenomen. Tydligen ska man ”fastna” lite då och då även om man tränar bra. Precis så är det. Om man tränar bra i förhållande till snittet fastnar man på platåer. Men om man tänker bort på vad gammelräven, klubbens orakel, ordinerat så är platåer ett tecken på att något inte stämmer. Träningsutvecklingen saktar ner ju bättre man blir. Det är en självklarhet eftersom detaljerna blir fler och svårare att åtgärda ju längre man kommit. Men att utvecklingen ska stanna av helt utan att man kan åtgärda det, är positivt nog felaktigt.
Om utvecklingen stannat av beror det på att träningen är fel eller att vilan är fel. Därför kan man inte bara fortsätta att vänta på resultatet utan att förändra något. I många fall är vilan inte tillräcklig vilket gör att kroppen inte kan maxbelastas så som den bör. I andra fall kan det vara att träningen inte längre utmanar kroppen. Idrottaren har helt enkelt blivit så bra som träningen tillåter.

För att kunna utvecklas måste man utmana sig själv. För att orka utmana sig själv behöver man vila.

Den vanligaste åtgärden är att vila mer för att kunna prestera mer när passet kräver det. Den nästa vanligaste åtgärden är att träna intensivare i kombination med att vila mer. Väldigt sällan behöver någon träna längre, lugnare och/eller oftare.  Jag särskiljer begreppen ”ut och springa” och ”ut och träna”. Bakom träning finns en tanke. Bakom löpning finns ingen mer tanke än tidsfördriv.

Löpning Mallorca

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *