Ställer in Kalmar

Jag kommer inte att starta i Kalmar Ironman i år. Efter månader med onormal trötthet, infektioner och konstiga allergiska reaktioner kontaktade jag vårdcentralen. Alla blodprover och urinprover är normala. EKG visade inget märkligt. Läkarna har alltså inte kommit fram till någonting, men jag ska dit på ett sista besök nästa vecka.

Det mesta pekar på utmattning och det är även min gissning. Efter drygt två år av väldigt intensivt arbete. Bakom det intensiva arbetet låg en serie händelser som jag i vissa fall kunnat påverka, men i vissa fall inte kunnat påverka.

Jag kombinerar elitidrott med att vara egenföretagare. Med det i grunden finns inte särskilt mycket tid kvar till sidospår och strul. Det var egentligen precis när jag var klar med allt, och var redo att ta mig an det liv jag strävat efter hela tiden, som utmattningen föll över mig.

Under våren hade jag dels som sagt en ordentlig infektion i kroppen samt en stark allergisk reaktion efter att processionslarver blåst på mig under en cykeltur. Detta har både vilselett mig och läkarna. Kanske har det bidragit till utmattningen. Oavsett så spelar det ingen roll just nu. Nu fokuserar jag på att återhämta mig.

Jag jobbar med coachingen som vanligt utan problem. Min träning består av lättare "motionspass" runt Sineu, byn där jag bor nu. Utöver detta vilar jag mycket och tar både korta och långa pauser.

En rutin jag har är 1,5h vila på förmiddagen och 2,5h vila på eftermiddagen. Jag behöver inte sova på dagarna längre och sover inte mer än vanligt på nätterna. I april sov jag minst 15h/dygn. Utmattningssyndrom är allvarligt och inget jag tar lätt på. Jag hade gärna överlåtit diagnosen till en läkare. Men jag tror att jag gör mig själv en otjänst genom att vänta. Framförallt då jag är osäker på om läkarna kommer att överväga det. Kunskapsskillnaderna vad gäller utmattning är stora.

Det är ibland frustrerande att vila bort så mycket tid varje dag. Men förutom det så är jag helt ok. Jag är inte deprimerad. Det är faktiskt ganska mysigt att sova/vila lika mycket som Jossan (katten som bor hos oss) och dricka apelsinjuice på terrassen.

Varje vecka gör jag ett test via en app som mäter min mentala trötthet. Om jag får ett resultat över 20 är den mentala tröttheten allvarlig, över 15 måttligt och över 10 låg. I april låg jag under flera veckors tid över 25. Nu ligger jag och pendlar mellan 8-12.

Jag verkar ha skött mig bra då jag återhämtar mig förhållandevis snabbt. Men jag hade heller inte så många av de allvarliga symptomen. Jag har framförallt känt mig ofantligt trött och stundtals trögtänkt. Positivt är att jag inte haft förändrad vilopuls, blodtryck, ständig huvudvärk osv, som är några av symptomen man kan ha.

Nu ser jag mest fram emot att bli tillräckligt pigg för att orka cykla och springa lite längre. Jag vet att jag kommer att komma tillbaka. Det får ta den tid det vill. Men klart är att jag ställer in den här säsongen.

Om du känner igen dig i onormal trötthet och en förändring i ditt humör eller personlighet, kontakta sjukvården. Utmattning eller mental trötthet är inte helt ovanligt för idrottare som jonglerar elitidrott med heltidsjobb eller annat. Och något som kan ta sig många märkliga uttryck och bli ganska allvarligt. Så ta tag i stressen innan det är för sent. 

Ta hand om er!

Ida Carr - Bröllopsfotograf på Mallorca

One Comment

  • Hoppas du snart mår bättre! Låter som du resonerar klokt. Har själv varit där och vet att väldigt jobbigt och att det tar tid! Utmattning ska man ta på allvar!
    Hoppas läkarna kollat upp sköldkörteln också. När jag plötsligt fick fel på den kunde jag sova 10-12 timmar per natt och ändå vakna trött och för att sedan behöva lägga mig igen efter lunch för att sova ytterligare 3-4 timmar!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.