Jag är tillbaka på Mallorca efter ett par veckor i Sverige och Danmark. Det senare var en kort semestervistelse i den nordvästra delen av Jylland med familjen. I Sverige jobbade jag och skrev under papper. Det hände egentligen inget mer märkvärdigt än att solen aldrig gick upp under hela min vistelse och att jag fick ha lampor på cykeln under mitt sista cykelpass mellan kl 13:00-14:15 på dagen.
Det går att träna bra i Sverige under vintern. Men inte lika bra. Inte ens nästan. Jag tränade bra i Sverige när jag var cyklist. Då hade jag en testcykel, en cyclocross med skärmar/dubbdäck och ett bra gym att gå till. Men jag hade svårt att kontrollera de längre passen utomhus lika väl som jag kan här. Vad som jag inte upplever fungerar alls bra är löpningen. Till en viss gräns fungerar det men när det blir kallt/slaskigt/lerigt/snöigt tycker jag det är svårt att få ut någon bra kvalitet. Här nere har jag en milslång strandpromenad där temperaturen i princip aldrig är under 10 grader och sällan under 13 grader.
Jag är inte bortskämd. Jag har skämt bort mig själv. Men först efter att ha cyklat över 100 pass om året på en testcykel framför en spegel i en källare och distanscyklat varje planerat distanscykelpass, oavsett väder. Jag är klar med det. Det var inte tråkigt. Jag led aldrig. Men jag trivs bättre uppför bergen i solen på Mallorca.
Jag har alltid gillat årstider. Men efter att ha smakat på att kunna bestämma över årstiderna själv är det något jag inte vill vara utan. För min träning är det guld. Och jag är min träning.
Samtliga foton tagna av Ida Carlsson, Jonathan Lindén och Christina Lindén. All redigering är gjord av Ida. Hon är snygg också.