Det har varit en bråkig dag. Spanjorer är mycket mer hetlevrade än vad svenskar är. Tyvärr upplever jag även att de är mer respektlösa. Kulturen är annorlunda, i vissa fall är den spanska kulturen bättre än den svenska, men i vissa fall (som idag) är deras kultur åt helvete.

I början av dagens cykeltur fick jag snyggt och skickligt parera för en bil som hastigt svängde ut från sin parkering. Jag hamnade mitt framför bilen vilket gjorde chauffören vansinnig. När jag dessutom tittade bakåt med en frågande blick blev hon ännu argare. Hon tutade från lilla Eroski till rondellen i 150m med mig lugnt cyklandes framför. Alla tittade. Bra för sponsorerna tänkte jag.

Men framförallt bråkade jag med en mallorquin när jag var ute och sprang. Han stod mitt på stigen och studerade mig tillsammans med sina byrackor i hundra meter. När jag väl skulle passera honom hoppade självklart den ena hunden på mig. Jag brukar aldrig titta till hundarna för att inte locka dem att leka med mig. Nackdelen är att jag då inte vet om de verkar skrämda eller hotfulla.
Denna hunden hoppade rakt upp mot höften på mig. Lyckligtvis ville den bara leka. Men jag har tidigare blivit biten av en hund (den nafsade till i hälen) i samma område, samt blivit biten i cykelskon i Sverige. Det har inte vållat någon skada, men hade jag inte haft den hårda cykelskon hade det blivit värre den gången.

Jag tog mig friheten att skälla ut gubben med hundarna för att han inte använde de koppel han höll i handen. Jag förklarade för honom att han är en idiot. Då förklarade han för mig att jag är en idiot som inte kan spanska. Då förklarade jag för honom att han är en idiot som inte kan engelska. Sen stod vi där en stund och krigade verbalt utan att förstå något mer än varandras kroppsspråk. Egentligen var det hela rätt komiskt. Särskilt med tanke på att gubbens ena hund hoppade upp i min famn mitt i kalabaliken.

Hur ska jag veta om en hund tänkt bita eller leka? Jag stör varken hundägaren eller hunden. Däremot stör hunden mig. För även om hunden bara vill leka med mig vill jag inte leka med hunden när jag är ute och springer. Om man nu inte har en hund som lyder en till punkt och pricka bör man inte ha den lös på platser där den kan störa andra. Om hundägaren rent praktiskt inte kan lösa det men ändå tycker att hundar måste få den friheten kanske denne inte bör ha hund.

För några veckor sedan blev min vän Pasi Salonen hundbiten. Självklart var hunden världens snällaste. Och självklart var det ofattbart att det hände. Men det händer. Det kan inte vara upp till omgivningen att bedöma vilka hundar som är tillförlitliga eller inte. Jag är inte hundrädd men jag är rädd för att bli biten.

Nu ska jag försöka att inte bråka med fler spanjorer på ett tag.

Se även:
Jagad av en spanjor

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *